Det dröjde inte länge efter det att Internet blev något som plötsligt fanns i var mans hushåll förrän företag började inse möjligheter med att använda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler människor som fick tillgång till Internet, desto fler företag insåg möjligheterna, och det utvecklades många idéer, program och funktioner som kunde hjälpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjänster på Internet.¨Från början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration från den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen påminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes på samma sätt som reklam i brevlådan.Den del av den ständiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhället och anpassas så att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen är kanske som allra mest påtaglig på Internet. Eftersom våra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid där måste företag ställa sig frågan om vilken inställning de ska ha till marknadsföring på webben. Så gott som alla programmerare av webbläsare och mailtjänster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lägga pengar och tid på idag.Genom Internets historia har det ständigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjälp av för att marknadsföra sig på Internet, och varje företag har sina åsikter om huruvida de vill använda sig av något av dem, hur de går till väga och varför de vill använda specifika verktyg med utgångspunkt i målgrupp och önskade resultat.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.