I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

SammanfattningDet här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, medbetoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på,kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inomelevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan..

The aim of this master thesis is to evaluate the performance of the content-based image retrieval system ImBrowse from a semantic point of view. Evaluation of retrieval performance is a problem in content-based image retrieval (CBIR). There are many different methods for measuring the performance of content-based image retrieval systems, but no common way for performing the evaluation. The main focus is on image retrieval regarding the extraction of the visual features in the image, from three semantic levels. The thesis tries to elucidate the semantic gap, which is the problem when the systems extraction of the visual features from the image and the user?s interpretation of that same information do not correspond.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Detta examensarbete är utfört i samarbete med System Andersson AB. Uppgiften var att undersöka huruvida det nuvarande verkstadssystemet, som i dagsläget är en Windowsapplikationen, skulle fungera som en webbapplikation. Webbapplikationen skulle bestå av ett antal begränsade funktioner som var instämpling/utstämpling, fungera som helskärm utan ramar från webbläsare, skapa rapporter samt fungera med pekskärm.Resultatet blev en väl fungerande webbapplikation där alla funktioner fungerar med undantag för skapandet av rapporter vilket inte stödes av utvecklingsverktyget.Rapporten ger den teoretiska bakgrunden och beskriver utvecklingen av webbapplikationen med bl.a. val av olika utvecklingsverktyg. Rapporten beskriver också hur webbapplikationen testats..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..