Målet med denna avhandling är att ge en översikt av HTML5:s möjligheter och utvärdera dessa från ett utvecklingsperspektiv genom att ställa de mot tidigare lösningar. Sällan kan något nytt introduceras utan att problem dyker upp, speciellt när det gäller webben. Problemen som ska lösas samt problemen som uppstår vid skiftet till det nya märkspråket granskas och detsamma gäller lösningarna på båda sidor. Tanken med HTML5 är att man ska kunna göra mer med mindre. Med andra ord ska användningen av insticksprogram för diverse uppgifter minskas, och huruvida troligt detta blir är en del av undersökningen.

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet.

IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.

Denna uppsats handlar om den typ av språklig konstruktion som kallasresultativkonstruktion. Målet med uppsatsen är att förklara vad en resultativkonstruktionär, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativerhar utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktionerkommer till uttryck i det svenska språket.Resultativer är konstruktioner där komplementet i verbfrasen uttryckerett resultat av verbhandlingen. Resultativer lämpar sig väl för attbeskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskareinom konstruktionsgrammatiken är Adele Goldberg, och hennessätt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgångspunktför uppsatsen.Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkarvara att de skulle kunna ändra valensen för det verb som ingår ikonstruktionen. Det är en egenhet som innebär att man, beroende påvilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte ärhelt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprungi tranformationsgrammatiken.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKAB´s utbildningsenhet främja kompetensutveckling. Studien baseras främst på djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess är viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se närmare på guppens ledning, mål, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer har vi förklarat det aktuella läget. Därav framgår att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de ständigt kommer in i en återvändsgränd.

Målet med denna avhandling är att ge en översikt av HTML5:s möjligheter och utvärdera dessa från ett utvecklingsperspektiv genom att ställa de mot tidigare lösningar. Sällan kan något nytt introduceras utan att problem dyker upp, speciellt när det gäller webben. Problemen som ska lösas samt problemen som uppstår vid skiftet till det nya märkspråket granskas och detsamma gäller lösningarna på båda sidor. Tanken med HTML5 är att man ska kunna göra mer med mindre. Med andra ord ska användningen av insticksprogram för diverse uppgifter minskas, och huruvida troligt detta blir är en del av undersökningen. Dokumentet behandlar även rollen HTML5 har i uppgången av webbapplikationer och hur den gynnar denna utveckling på både skrivbordet samt i de handhållna enheterna.

AbstractOne aim of this thesis, has been to explore how discursive frames are constructed, frames to relate to, compare with, and therefore be part in shaping political subjects. The other aim has been connected with a more empirical platform, where I wanted to discover how these frames are established and structured discursively within a political organization, among its members; in this case with a foucs on the Swedish social democracy and its former leader Olof Palme. The thesis starts with a theoretical presentation and discussion, where focus is on the concepts of ideology, discourse theory in the form of Laclau and Mouffe, and narrative theory. The concepts will be presented and discussed, and also related to the other concepts to see their theoretical potential, both ontologically and epistemologically. Finally the theoretical rudiment is linked and analyzed with the empirical material.