Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är konstruktionsgrammatik.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen så effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende använder många utav dem olika CASE-verktyg. Ett sådant CASE-verktyg är VISIO 2000 Enterprise. CASE-verktyg kan t ex användas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlättar applikationsutvecklingen, men tyvär kan sådana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstår.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

Varför byter substantiv genus? Genus är i indoeuropeiska språk en semantisk nominalklassificering som är formellt implicerad. Detta innebär att varje genus har en semantisk kärna som tenderar att uttryckas genom ändelser hos substantivet (men bekräftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan således tänkas vara både semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfär, men de kan också anta ett genus i association till andra ord med samma ändelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jämförts diakront med de moderna romanska språken franska, italienska, spanska och portugisiska.

Internet is the world?s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context.We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities.

Syftet med denna studie är att undersöka den semantiska och morfologiska utvecklingen hos två elevgrupper med olika studietakt som studerar kurs C på SFI. Syftet är också att undersöka om det finns några skillnader mellan elevgrupperna samt att belysa viktiga didaktiska moment i studiens lektionsgenomgång. Informanterna i studien är sex till antalet. Tre informanter studerar i en klass med långsammare studietakt. Dessa kallas beta-elever.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

15 hpSvenska språket, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Elisabet Engdahl.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.Frågeställningarna var följande:- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej.