Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Undersökningens utgångspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab på taktisk nivå går att realisera, utan nämnvärd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett användbart försvar där riktlinjerna visar på att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer där fokus ligger på det nordiska samarbetet. Planering är den viktigaste faktorn vid all verksamhet och således en grundläggande faktor för ett väletablerat samarbete.Metoden som används i undersökningen är en teorikonsumerande metod, där en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgångspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jämförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara på frågeställningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen är att planeringsmodellerna inte är tillräckligt interoperabla med varandra för att i dagsläget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp..

Today significant resources are provided to improve the digital work environment within the Swedish healthcare to create efficiency, good work environment and patient safety. Despite this, major flaws are shown by the lack of communication between the eHealthcare systems. This becomes a stress factor among healthcare professionals because of increased administration and decreased physical contact with patients. The purpose of this study is to create a understanding of the concept of interoperability at different levels in the eHealthcare systems. This has been conducted through a qualitative interview study at a healthcare center where the respondents have been describing their digital work environment and the way it works today.

Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ?ökat joint tänkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the ?Swedish-Finnish Naval Task Group? (SFNTG).Based on Michael Codner?s theory of interoperability, this essay?s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts.According to Codner, similarities between the cooperating nation?s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland?s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability.The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG..

Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska språketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

This essay will examine the seasonal word known as kigo ?? which mainly appears in the japanese haiku. The purpose is to offer a suggestion of how a systematic explanation of the semantic peculiarities of kigo could be conducted. The object of this semantic analysis is the kigo tsuki ? (moon).

Semantic feature analysis (SFA) is a treatment technique used foraphasic word finding difficulties after stroke. The method has earlier beenevaluated with positive outcome regarding words that have been trainedduring intervention while more varied results have been presented regardinguntrained words. The aim of this study was therefore to evaluate the effectsof the method on naming in untrained nouns and verbs, in both confrontationnaming and in discourse. The present study is the first to evaluate SFA withSwedish-speaking persons. A single-subject design was used.