Syftet med studien var att undersöka fallrelaterad Self-efficacy mätt med Falls Efficacy Scale (Swedish version) (FES(S)) samt att beräkna rekommenderade referensvärden för totalpoängen på FES(S) hos friska äldre män och kvinnor indelade i åldersgrupperna 65-75 år samt > 75 år. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns några skillnader i resultatet mellan åldersgrupperna samt mellan män och kvinnor.Undersökningsgruppen bestod av totalt 70 individer över 65 års ålder, varav 45 var kvinnor och 25 var män. Testdeltagarna kontaktades via PRO i Uppsala. Även vänner och bekanta till författarna deltog i studien. Testdeltagarnas fallrelaterade Self-efficacy undersöktes med hjälp av instrumentet FES(S), där testdeltagarna fick skatta hur säkra de känner sig på att utföra 13 olika vardagsaktiviteter utan att falla, maximal poäng 130.Resultatet visade att det rekommenderade referensvärdet för totalpoängen på FES(S) blev 124 poäng för kvinnor i åldern 65-75 år och 126 poäng för män i samma ålder.

Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och Self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.

Ungdomsarbetslösheten har ökat på många håll i Europa som en konsekvens av lågkonjunkturen och i januari 2010 låg den i Sverige på 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jämförelsevis låg och år 2009 låg siffran på 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har på arbetslösa ungdomar. En enkätundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i åldrarna 15 till 24 år i Sverige och Schweiz. Enkäten baserades på locus of control, Self-efficacy och lycka/psykologiskt välbefinnande och ungdomarnas syn på framtiden och på livet som helhet utvärderades också.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, Self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och Self-efficacy ökade signifikant.

Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrån en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: Self-efficacy, karriärplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omställning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omställningsföretag. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att karriärplaneringsvariabeln karriärbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer än de som bytt bransch.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' Self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen Self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som Self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, Self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Tron på den egna förmågan (Self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad Self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna Self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade Self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' Self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen Self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Många olika typer av rehabiliteringsprogram har testats under årens lopp, med både positiva och negativa resultat. Tidigare studier utvärderar ofta rehabiliteringsperioder från en månad upp till flera månader. Det är intressant att se om en kortare rehabiliteringspeiod kan påverka viktiga faktorer som kopplas till långvarig smärta. Syftet med denna studie var att undersöka om en kort rehabiliteringsperiod kan ge en ökad hälsorelaterad livskvalité, en högre Self-efficacy och en lägre rörelserädsla.

Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, Self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (Self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre Self-efficacy.