Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering påverkar individens upplevda hälsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebär det reglerande av arbete som nu allt oftare överlämnas till individen som själv får bestämma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer målstyrda och detta medför höga krav på individen att själv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara både positivt och negativt. Professionellt arbete präglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osäkerhet på grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förälder. Här finns konkurrerande teorier om hur sfärerna påverkar varandra vilka är expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft..

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv.Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan.

Under hela utbildningens gång har jag frågat mig varför studie- och yrkesvägledar programmet är så skolfokuserat och jag har förstått att så har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara så när arbetsmarknaden kontinuerligt förändras. Genom åren har det öppnats andra möjligheter där vi kan utnyttja vår utbildning och det vi lärt oss på ett mycket bra sätt. Mitt syfte med detta examensarbete är att på ett så bra och realistiskt sätt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom få fram på ett så tydligt sätt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag är profilerad.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jämställd arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rådande könssegregeringen i samhället och har därmed även möjligheten att förändra dessa förhållanden.Min uppsats belyser detta jämställdhetsmål utifrån arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsförmedlarnas syn på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv.

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Flexibilitet är ett ledord på svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten återfinns i anställningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanställningar är något som allt fler organisationer använder sig av för att skapa flexibilitet och tillsätta vakanta tjänster. Att arbeta som bemanningsföretagsanställd innebär att den anställde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte är att undersöka erfarenheterna av att vara anställd av bemanningsföretag. Till syftet hör även studiens frågeställningar: 1.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan.

Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Åtgärden har en inriktning mot lärande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i åtgärden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lärande och de erfarenheter de gör är en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder på att det kan ha betydelse att du är kvinna för att få ett arbete på en allt hårdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsättningar för selektering utifrån andra faktorer än formell kompetens.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

Det är idag en stor andel individer som väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Ofta krävs det attstudenten satsar både tid och pengar. Många som väljer att läsa vidare gör detta för att fåtillgång till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergången från akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergången? kommer denna studie att undersöka vad som krävs av tidigare studenter när dekommer ut på arbetsmarknaden, om de fått de rätta förkunskaperna samt om de valt att göranågot extra så som volontärarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar även till att studera om det föreligger några skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhällsvetenskaplig utbildning.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.