Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Denna rapport är en beskrivning av olika lösningar för att halvera energianvändningen hos ett äldre flerbostadshus i Gävleborgs län. Rapporten utgör en del i projektet EnergiKompetent Gävleborg ? fastighetssektorn, inom vilket totalt elva flerbostadshus spridda i länets kommuner studerats. Projektets syfte är att föreslå de mest effektiva åtgärderna för att på sikt halvera energianvändningen och minska klimatpåverkan i Gävleborgs läns bostadsbestånd, i linje med de mål på energieffektivisering i bostadssektorn till år 2050 som ställts upp av Sveriges Riksdag.Inom ramen för denna rapport har fastigheten Bollnäs Lillanda 6:1 detaljstuderats. Byggnaden är ett mindre flerbostadshus med stomme i lättbetong beläget i landsorten Segersta i Bollnäs kommun, byggår 1955.