Equine appeasing pheromone (EAP) är ett feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar Sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för Sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar Sederingsgraden med detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

       Introduktion: Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Generell anestesi är inte alltid nödvändigt vid kärlkirurgi (t.ex. operation för karotisstenos och kärlförträngningar i benen). Många kärlkirurgiska ingrepp kan utföras med patienten i vaket tillstånd, och lokal- eller regionalanestesi kan ge en tillfredsställande smärtlindring. Emellertid kan operationstiderna bli långa, och det finns en risk för att patienterna kan uppleva en betydande stress. Härvid finns ett intresse från omvårdnadssynpunkt att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen.Syfte: Att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen i samband med kärlkirurgi.Metod: En litteraturstudie har genomförts.Resultat: En väl fungerande lokal- eller regionalanestesi vid kärlkirurgi är en grundförutsättning för en positiv patientupplevelse.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

The effects of dexmedetomidine and butorphanol sedation on skin reactivity during intradermal testing in healthy dogs were evaluated. The effects of dexmedetomidine and butorphanol were compared to medetomidine, a sedative agent having scientific proof of not interfering with skin test reactivity, in a randomised, double blind, cross over study performed on 8 adult dogs. The dogs were sedated with medetomidine (Domitor vet.®, 0,01 ml kg-1) intravenously, or dexmedetomidine and butorphanol intramuscularly (Dexdomitor vet.®, 0,01 ml kg-1; Dolorex vet., 0,01 ml kg-1) after which they received intradermal injections of positive control solutions (histamine 0,1 mg ml-1, 0,05 mg ml-1, 0,025 mg ml-1), a negative control solution (0,9 % NaCl) and allergen extract (Dermatophagoides farinae, Cladosporium and Artemisia vulgaris). After a wash out period the trial was repeated with a reversed sedation protocol.Skin reactivity (wheal size, induration and erythema) and quality of sedation (immobilization, response to stimuli and injections as well as over all working conditions) were evaluated. The combination of dexmedetomidine and butorphanol provided reliable, good sedation and analgesia without adverse effects.

Både över- och underSedering kan öka riskerna för både morbiditet och mortalitet. Genom att ge rätt Sederingsnivå till patienterna kan intensivvårdssjuksköterskor medverka till ett snabbare tillfrisknande och mindre vårdrelaterade komplikationer. Sedering är en viktig del i vården av respiratorpatienter och kräver stor kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde omvårdnaden kring lätt sederade intensivvårdspatienter under respiratorbehandling. Uppsatsen är en kvalitativ studie och datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Bakgrund: Patienter som ventilatorvårdas på intensivvårdsavdelning behöver ofta någon form av lätt sömn (Sedering) för att tolerera endotrachealtuben och ventilatorbehandling. De traditionella intravenösa läkemedel som ges har lång halveringstid och det är stor risk för kvardröjande effekter. Syfte: Denna pilotstudie syftar till att studera Sederingsdjupet enligt MAAS hos de patienter som blivit sederade med inhalationsgas, kontrollera vakenhetsgraden enligt GCS hos dessa patienter efter avslutad Sedering, samt beskriva vilka patientgrupperna är som fått inhalationsSedering. Metod: Journalgranskning där resultatet har analyserats och kategoriserats, därefter har en sambandsanalys gjorts. Resultat: I resultatet identifierades 3 patientkategorier som fått isofluranSedering: patienter med hotad luftväg som förväntats behöva kort Sederingstid och snabb väckning, patienter som var svåra att sedera optimalt med intravenös metod samt patienter med organsvikt där risk för ackumulation och/ eller förlängd elimination av läkemedel förelåg.

VEP (visual evoked potentials) är en elektrofysiologisk metod som används för att studera de högre synvägarnas (postretinal) funktion. Hos många djurslag sker en omfattande utveckling av VEP-kurvans utseende från födseln fram till vuxen ålder. Syftet med denna studie är att undersöka hur hästens VEP, och därmed synsinne, utvecklas i tidig ålder. Arbetet består av en litteraturstudie och en experimentell del. I litteraturstudien sammanfattas vad som gjorts på andra djurslag vad gäller utvecklingen av VEP från födseln och framåt samt vad som gjorts gällande VEP på häst. Den experimentella delen består i huvudsak av en jämförelse mellan VEP från föl och VEP från vuxna hästar, men det ingår även en jämförelse mellan Sedering med två olika ?2-agonister, xylazin och detomidin. Resultaten visar att det utan större besvär går att registrera VEP på föl och att vågformen från nyfödda föl (.

Introduktion: Den tekniska utvecklingen inom vården, de ökade behoven på vårdkvalitet och kostnadseffektivitet leder till att kraven på röntgensjuksköterskans kunskap ökar och kompetensen garanteras. De senaste åren har Magnet Resonansen (MR) utvecklats och blivit en viktig teknik inom medicinsk diagnostik. Särskilda säkerhetsaspekter vid MR måste både personal och patient ta hänsyn till för att förhindra olyckor. Det finns olika typer av fobier som till exempel klaustrofobi. I samband med en MR-undersökning kan en klaustrofobisk patient känna obehag.

Människor i livets slutskede är ofta mycket sårbara, där döden aldrig är långt borta, med all dess komplexa och komplicerade känslor som dessutom ganska ofta är motstridiga. Patienten har dessutom en sjukdomsbild som relativt ofta innebär att patienten lider av olika smärtsamma symtom. Således blir det viktigt att dessa sårbara individer får en adekvat vård och att de svåra frågeställningar som uppkommer när det inte längre går att bota patienten har en klar och tydlig legal reglering. Det är också viktigt för vårdpersonalen att veta var gränserna går för vad de får och inte får göra så att de inte blir handlingsförlamade av rädsla för att åtalas för något brott. Detta väcker frågor om vad som gäller inom den palliativa vården.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.