Arbetsuppgifterna på ett fartyg kan innefatta hård fysisk påfrestning samt arbete i mörker, påhög höjd och i slutna utrymmen vilket betyder att sjöfolk måste vara lämpliga för tjänstgöringen.De nationella reglerna för medicinsk lämplighet för sjöfolk skiljer sig trots att deninternationella standarden är densamma för alla. Syftet med denna rapport är att åskådliggöraskillnaderna mellan regelverken om läkarintyg för sjöfolk i de skandinaviska länderna ochundersöka historien bakom de svenska föreskrifterna.Vår slutsats är att det skulle gagna Sverige att återinföra Sjömansläkare, som troligtvis är merkompetenta än en icke specialiserad läkare vad gäller tjänstbarhetsbedömning för sjömän.Systemet med sjömansläkare är fortfarande i bruk och fungerar väl i både Danmark ochNorge.Slutligen sammanfattas rapporten av författarnas egna reflektioner kring ämnet i relation tillresultatet. Förslag till vidare forskning återfinns i slutet..

Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år.

2008 kom den första rapporten från Shiptalks undersökning ?Life at Sea ? Seafarer Attraction and Retentention Survey?. I rapporten presenteras vad respondenterna i den internationella studien anser är det viktigaste respektive värsta med livet till sjöss, varför de en gång gick till sjöss och vad som får dem att stanna kvar (Shiptalk, 2008). Rapporten visar intressanta resultat och att göra en liknande undersökning med fokus på svenska sjömän föreföll vara en värdefull idé. Med hjälp av en internetbaserad enkät var det möjligt att erhålla svar från nästan hundra aktiva sjömän på vad som fick dem att gå till sjöss och vad som får dem att stanna kvar.