The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.