SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsättningar. En av de vanligare grupperna är personer, som av olika skäl drabbas av kognitiva nedsättningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsättningar bl.a. med hjälp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) är ett av de mest använda.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attribut hos en Internettjänst som påverkar kunders förväntade servicekvalitet på dessa tjänster. Utifrån ett servicekvalitetsperspektiv vill vi utveckla förståelsen för vad konsumenter värderar hos en Internetbaserad tjänst. Uppsatsens utgångspunkt är en abduktiv ansats. Vi har tagit del av erkända forskares resultat inom servicekvalitet och använt dessa som en teoretisk grund. Primärdata har samlats in genom 3 fokusgrupper med sammanlagt 14 respondenter.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning legitimerade sjuksköterskor på vårdavdelningar frågar patienter om våld i nära relationer i samband med anamnesupptagning vid inläggning på vårdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för våldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvärsnittstudie. I enkätstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor från fyra olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frågade ?Aldrig? eller ?Sällan? om våld i nära relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhändertagande av våldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller läst och mindre än hälften visste var den hittades.

Endoskopiska undersökningar har blivit vanligare och ökat i antal. Detta på grund av den ökade livslängden. Möjligheten att behandla och att bota sjukdomar har också blivit bättre. Screening av kolorektalcancer leder också till ett ökat antal patienter. De endoskopiska undersökningarna har tidigare endast utförts av läkare. För att patienterna inte skall behöva vänta för länge på undersökning har det införts endoskoperande sjuksköterskor runt om i världen.

Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förekomst av whiplashtrauma hos TMD patienter. Metod En systematisk litteratursökning av PubMed, CochraneLibrary och Bandolier databaser genomfördes för artiklar publicerade från 1 januari 1966 till 11 november 2011. Den systematiska sökningen identifierade121 artiklar. Efter borttagning av brev till redaktion och författarinlägg, utfördes en initial screening av abstract på 108 artiklar. Efter den initiala screeningen lästes 32 artiklar i fulltext med tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier.

Aim: The aim of this study was to examine nurses experiences of asking patients aboutintimate partner violence and what the nurses believed could be of help or hindrance whenasking the question.Method: The study design was qualitative. Nine nurses from four different divisions wasinterviewed. The participants worked at a Swedish university hospital with an action plan fortaking care of violated women. Data were collected through semi-structured interviews usingan interview guide. The results were analyzed using qualitative content analysis.Main result: The question about intimate partner violence raises a variety of feelings amongnurses, for example anger and empathy.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer.Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts.Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

Background: Phonemically balanced word lists are used when obtaining speech recognition scores in noise. These lists are designed for adults, but are still used for children. To properly obtain speech recognition scores in noise for children, normative data is needed to show what differences there are to be expected between children of different ages. Purpose: The main purpose is to obtain normative data for children in the ages of 7, 10 and 13 years for speech recognition scores in noise using words and to compare these with each other and with normative data of adults. A further purpose is to examine if there is any practice- or exhaustion effect to be seen when obtaining speech recognition scores in noise for children in the ages of 7, 10 and 13 years.Material: The participants were ten 7-year-olds, ten 10-year-olds and ten 13-year-olds.

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer.

Syftet: Syftet med denna studie var att få en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit påverkas av den parodontala behandlingen. Material och metod: Sökning av studier gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestämda kriterier först utifrån titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen. Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lästes i sin helhet och 9 av dem ansågs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast använt sig av en generell metod för att mäta livskvalité, en studie hade använt sig av både en generell och en sjukdomsspecifik mätmetod och en studie hade använt sig av frågor som de själva hade utvecklat.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernäring och att vårdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har även visats att överviktiga själva upplever att de behandlas sämre än andra. Men trots hög förekomst av undernäring bland sjukhusvårdade patienter har få studier utforskat om patienter med risk för undernäring får olika vårdinsatser beroende på deras BMI. Således är syftet med denna uppsats att undersöka om vårdinsatser vid identifierad risk för undernäring i någon utsträckning är beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer från en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på genomgång av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernäring, inlagda på somatisk vårdavdelning på tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende på patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och sväljförmåga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begränsade urval finns inga sådana skillnader som uppfyller kraven på statistisk signifikans, men analysen påvisar några tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende på BMI.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.