AbstraktBakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det är för det mesta unga människor som insjuknar. Patienter med Schizofreni har oftast bristfällig insikt och förståelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering är därför fokuserad på att öka patienters självständighet. Detta har visat att risken för återfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat välmående och förbättrade sociala förmågor.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation på SBU:s rapport från 1999 omvårdnad vid Schizofreni och belysa faktorer som påverkar omvårdnaden vid Schizofreni.Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades på 20 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med Schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Övervikt och fetma har utvecklats till ett stort problem i dagens samhälle. Patienter som lider av Schizofreni är speciellt drabbade. Dessa patienters medicinska behandling mot sjukdomens symtom har en negativ inverkan på vikten samtidigt som den har en inverkan på deras livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder samt livskvalité hos patienter som lider av Schizofreni samt viktproblem och som undergår behandling med antipsykotiska läkemedel. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie där 13 artiklar av kvantitativ ansats som värderades och analyserades.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med Schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen Schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen Schizofreni.

Många människor med diagnosen Schizofreni har uppvisat en bristfällig aktivitetsbalans med endast få aktiviteter. Dessa aktiviteter består mestadels av vila och stillasittande. Symptom vid Schizofreni leder till att personen får svårt att få en normalt fungerande situation i vardagen vilket ökar risken för isolering, känsla av meningslöshet, förämrat självförtroende samt social isolering. För att studera tidsanvändning och aktivitetsbalans krävs inblick i hur individen spenderar sin tid samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom tidsdagbok, gör det möjligt att kartlägga dagens aktiviteter och dess innehåll.

Patienter som har diagnosen Schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen Schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med Schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen Schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med Schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Schizofreni är en sjukdom vars orsak ännu är okänd och ungefär 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan påverka både personen med Schizofreni och de anhöriga på ett negativt sätt. När ett barn insjuknar är det ofta föräldrarna som tar på sig ansvaret för att vårda barnet. Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda ett vuxet barn med Schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom ämnet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.

Insjuknandet i Schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebären omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av degrundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med dennalitteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen Schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd uppleverbemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med Schizofreni och andralångvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande frånvårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

Schizofreni är en sjukdom vars orsak ännu är okänd och ungefär 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan påverka både personen med Schizofreni och de anhöriga på ett negativt sätt. När ett barn insjuknar är det ofta föräldrarna som tar på sig ansvaret för att vårda barnet. Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda ett vuxet barn med Schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom ämnet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med Schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med Schizofreni.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med Schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken på symptom som kan tyda på att människor haft Schizofreni redan i förhistorisk tid, än idag är dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen är mycket stigmatiserande och har genom tiderna präglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och jämföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vård har till personer med diagnosen Schizofreni samt vilka faktorer som påverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad på studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: Våld och aggression var ett återkommande tema i alla studier.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder som används för att personer med Schizofreni ska kunna förbättra och bibehålla aktivitetsförmåga och/eller kompensera för aktivitetsnedsättningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling kräver samverkan och resurser?, ?Inlärning och problemlösning är utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet är nödvändigt?, ?Träning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av åtgärder för personer med Schizofreni.