The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material. The theory is based on Edward Said?s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ?The orient?. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ?whiteness? is viewed as the norm and is also never questioned.The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012. Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are:(1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media?(2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media? To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from ?experts?. Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren?t released until 15 months later, in September of 2012. To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society.

Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.

Title: Schibbye och Persson?s Journey: a qualitative analysis of Göteborgs-Posten?s coverage of ?etiopiensvenskarna? from a narrative perspective.Authors: Viktor Eriksson and Max SommersteinSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication (JMG) University of GothenburgTerm: Autumn 2013Supervisor: Mats Ekström, JMG, Gothenburg UniversityPages: 35Purpose: To examine how the narrative-model the hero?s journey is represented within the Swedish newspaper Göteborgs-Posten?s articles on Johan Persson and Martin Schibbye, two Swedish journalists who were imprisoned while conducting journalism in Ethiopia.Method: A combination of Ethnographic content analysis (ECA) and Compositional Interpretation (image-analysis).Procedure: A strategic selection of articles published in the supplement Skenprocessen i Addis Abeba, in Göteborgs-Posten.Results: The narrative model the hero?s journey is clearly represented as cultural frames in Göteborgs-Posten?s articles about Martin Schibbye and Johan Persson. The framing of the events are used to simplify the facts and to make them emotionally accessible.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhälle är förväntningarna högt ställda på oss i yrkeslivet, i familjelivet och i många andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utåtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga färdigheter. Hur bör skolan förhålla sig till de elever som saknar dessa färdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats är att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har beträffande två elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tänkbart förhållningssätt till inagerande elever.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering?Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

Syftet med denna uppsats är att försöka skapa en större förståelse för hur svenska tidningar har använt sig av framing/inramning och sociala representationer i sin nyhetsrapportering kring de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som satt fängslade i Etiopien.För att skapa en större förståelse kring inramningen av "Etiopiensvenskarna" har denna uppsats använt sig av kritisk diskursanalys på svenska morgon- och kvällstidningar under två olika tidsperioder, en i inledningen och en i slutfasen av situationen med "Etiopiensvenskarna"Resultatet av vår analys visar att det har skett en framing/inramning av nyhetsrapporteringen kring Johan Persson och Martin Schibbyes situation i Etiopien. Denna inraming har bland annat skett genom att tidningarna tilldelar dem en hjältestatus där de har valt att belysa vissa delar av situationen, som till exempel deras nationalitet, yrke och frågan om yttrandefrihet. Denna inramning kan påverka mottagarens tolkning..

In July 2011 the journalists Martin Schibbye and Johan Persson are arrested in Ethiopia when on a mission to report the activities of the oil exploration company Lundin Petroleum. Following a trial, closely observed by media, the two journalists are convicted to a prison sentence of eleven years. The Swedish Minister of Foreign Affairs, Mr. Carl Bildt, is now to act on their behalf to preserve their rights as Swedish citizens. However, doubts are raised as to whether Bildt has a conflict of interest because of his former engagements as a board member in Lundin Petroleum.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, såsom en järnväg, som till sin natur är stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det här arbetet översiktligt sammanfattat järnvägs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frågeställningar rörande i vilken omfattning hänsyn har tagits vid planering och utformning av järnvägar i landskapet samt vad god järnvägsarkitektur kan vara. Arbetet baseras på litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades järnvägen på ett sätt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smälte väl in med omgivningen. Det är något som kan ha berott på att de tekniska förutsättningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det är möjligt att forma landskapet efter de önskemål som människan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagsläget inte en aspekt som projektören måste ta lika stor hänsyn till när järnvägslinjen bestäms.I intervjuerna har framkommit att järnvägen kan ses som ?en i landskapet utsträckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.