Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ?stämplad? data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz.

Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel cykel i konceptstadiet.

Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.

Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema..

Vårt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskämnet och syftet med denna läsning i skolan. Uppsatsen består av två undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk närläsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare verksamma i grundskolans senare år. För att kunna placera in de åsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras på två av Lars-Göran Malmgrens tre svenskämneskonceptioner.

Banners är annonser som finns på de flesta webbsidor. Användare är oftast ute på Internet med syftet att leta efter specifik information. Vid informationsökning används troligen ett speciellt kognitivt schema som gör att användaren undviker att fokusera på banners eftersom informationen som eftersöks inte antas finnas i banners. Om en navigering på Internet görs för lik en banner ser inte användaren den heller. Man kan säga att banner blindness är en tendens hos användaren av webben att ignorera banners, även när de innehåller information som användaren aktivt söker.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar skift. Oregelbundna sömntider kan påverka människan negativt då människan fungerar bäst i dagsljus.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur röntgensjuksköterskan påverkas av att arbeta oregelbundna skift och natt samt vilka faktorer som spelar in.Metod: En litteraturstudie gjordes med elva artiklar om skiftarbete och sjuksköterskor då inget gick att finna om röntgensjuksköterskor.Resultat: Sjuksköterskors hälsa, sömn och fritid påverkades av treskiftsarbete. Att arbeta natt och frekvensen av nattskift gav störst negativ inverkan på sömn och psykisk hälsa. Ledighet efter nattskift minskade denna inverkan.Diskussion: Om man har möjlighet att lägga sitt eget schema bör man rotera framåt och vara ledig efter nattskift. Mår man dåligt av att arbeta treskift är en lösning att sluta arbeta natt.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.

Behovet av datautbyte mellan olika system, ökar ständigt. Därför byggs fler och fler system med möjligheten att utbyta och överföra data via XML. Då olika system lagrar data på olika sätt, måste de strukturella och innehållsmässiga skillnaderna hanteras innan data kan överföras.Syftet med detta arbete är att undersöka hur dataöverföringar mellan XML-dokument i flera steg påverkas av strukturella eller innehållsmässiga skillnader. Arbetet visar i vilka fall data inte kan överföras korrekt. Studien utförs genom en experimentell metod.

SammanfattningAllt eftersom kraven ökat på mer avancerade applikationer över Internet har det förekommit kritik mot att HTML inte räcker till, vilket är en av anledningarna till att ett nytt märkningsspråk som heter XML växt fram. I det här arbetet redogör vi för, alltifrån grunderna i XML till mer avancerade delar som DTD, XML-schema och XSLT.XML kombinerar HTML:s enkelhet med SGML:s möjligheter. En av XML:s främsta styrkor är att det kan användas för att lagra all typ av data, utan att man behöver ta någon hänsyn till hur den senare ska presenteras. Innehåll och presentation är helt separerade. En annan viktig egenskap är att XML-dokument lagras som vanliga textfiler, vilket innebär att XML är system- och plattformsoberoende.I denna uppsats utgår vi från två mål, dels att tillämpa XML för att skapa ett lämpligt lagringsformat för konfigurationsdata till en nätverksemulator, och dels att redogöra för XML.