Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

AbstractThe purpose of this study is to explore the organizational culture within the corporation The Body Shop. I have been working with two different question formulations. The first is to answer how the culture can be described. To answer this I have been using Edgar H. Scheins theory of cultural levels.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen..

Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som återfinns inom projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framställs som över tid och budget och därmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta närmare på. Vårt fokus låg på själva projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. Vårt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte når framgång ur ett projektstyrningsperspektiv och vår centrala frågeställning var vilken inverkan har projektstyrningens fallgropar på ett IT-projekts framgångar? För att besvara vår uppställda frågeställning utfördes en litteraturstudie där vi tittade på förändring i organisationer, motstånd mot förändring samt de fallgropar som kan återfinnas vid projektstyrningen av ett IT-projekt.

Arbetet diskuterar olika aspekter av problemorsaker i företags interna och externa miljö. Vidare presenteras en modell som syftar till att vara ett hjälpmedel vid diagnostiseringsprocessen genom att kartlägga de huvudområden där förändringar som kan leda till nedgång inträffar..

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.

Med Hackman och Oldhams (1976) teori om grunderna för att känna arbetstillfredsställelse undersöks här om motivation, organisationskultur och personlighet kan ha något förklaringssamband. Motivationshygienteorin som är framtagen av Herzberg (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959) används för att undersöka motivation. För personlighet används den välkända och väl validerade femfaktormodellen som McCrae och Costa har gjort sig kända för. Organisationskultur mäts utifrån Scheins (1990) definition av organisationskultur. Utifrån dessa teorier utformades en enkät som var mätinstrumentet.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.