I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

Title: Valuing Real Estate FCFE and interest coverage under macroeconomic uncertainty with scenario analysisAuthors: Marcus Ewerstrand, Jakob MattssonAdvisor: Gert SandahlBackground and problem: After the collapse in the Swedish economy in the beginning of the 1990-ties, the company Secerum was launched. Securums objective was to handle unsecured credits from Nordbanken by transferring a large portfolio of properties and to setup a number of companies who would be in charge for the prospects of these assets. One company that was established during this remarkable period was Castellum, in the year of 1994. After a successful process of raising capital to its development of corporate strategies and formation of several affiliated companies which operates locally, Castellum was publish on the Stockholm stock exchange 1997/1998. Now, thirteen years later after its establishment, the credit crunch in the US.

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen på marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillämpningar i många avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka effekter framtida förändringar har på den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förändringar som avses är: (1) Klimatförändring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hårdgjorda ytor och (3) Förändring av ledningsnätets kondition ? som reducerad genomströmning. Målet är att ge förslag på hur denna typ av information/undersökning kan användas tidigt i planeringsprocessen och därmed öka möjligheten att skapa och upprätthålla en hållbar stadsmiljö.