Fårproduktion är en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion ställer högre krav på smittskydd och åtgärder för att förhindra smittor att komma in i besättningen. Förekomsten av en smitta i en besättning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utsträckning, ställas allt högre krav från allmänheten på producenterna rörande smittskydd med tanke på de senaste utbrotten i världen av fågelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vårt arbete undersökt smittskyddstänkandet hos fårklippare i Sverige idag och frågat ut några av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkätkaraktär.

Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats.

Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod.