Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer Satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vägar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga källregister, såsom fastighetsdatasystemet och personinvånarregistret. Kommunlantmäteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att använda LINGIS som informationskälla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestämning i realtid. Genom att sända positionsdata från till exempel ett fordon till en sambandscentral är det möjligt att påverka källan.

Examensarbetet undersöker hur satellitguidning av grävmaskiner påverkar de olika aktörerna på arbetsplatsen samt på vilka typer av schaktarbeten systemet är till störst nytta. Fokus ligger inte på att analysera hur mycket fortare grävmaskinen arbetar, även om det är en faktor som tas hänsyn till, utan mer på hur övriga aktörers (utsättares, anläggningsarbetares, grävmaskinisters och platschefers) arbete påverkas av systemet. Den extra utrustning som behövs kostar pengar. Antingen genom hyra eller genom inköp av egen utrustning. Kan inte den extra kostnaden täckas av det som sparas finns ingen anledning att använda systemet.