Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer..

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Titel: ?Man cyklar inte i Göteborg? En studie om studenters attityder till att cykla iGöteborgFörfattare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna ÅbomKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs StadProblem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet.Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vadsom ligger bakom valet av transportmedel.Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och fokusgruppsintervju.Material: Sex intervjuer samt en fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg UniversitetHuvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg.

Abstract Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Att leva med demens innebär att livet påverkas då tidigare förmågor inte längre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande på dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, där forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sätt att ta sig an dagliga aktiviteter såsom enklare hushållsgöromål och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med latent ansats.

SammanfattningTitel: Lönesystemens påverkan på fastighetsmäklare - en studie inom fastighetsmäklarbranschen. Författare: Eve-Linn och Nilsson Sanna MattssonHandledare: Sofia MolanderProblemformulering: "Påverkas fastighetsmäklare av provisionsbaserad lön?" "Påverkar provision mäklarens förmåga att leverera god kvalitet på sin tjänst?""Påverkar provisionen konkurrensen och arbetsmiljön på arbetsplatsen?"Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva om provision påverkar fastighetsmäklares arbetssituation och arbetsmiljö.Sammanfattning: För att besvara vårt syfte har vi i teorikapitlet presenterat relevanta teorier som ligger till grund för denna studie. Bland annat presenteras de vanligaste lönesystemen för fastighetsmäklare idag, definitionen av tjänstekvalitet, etiska svårigheter hos säljyrken, hur en god arbetsmiljö definieras och vad som krävs för att den ska vara god. Resultatet grundar sig i en enkätundersökning som skickats ut till aktiva fastighetsmäklare runt om i Sverige, där har det ställts frågor angående mäklarnas egen uppfattning om lönesystem och dess påverkan på deras yrkesliv.

SammanfattningTitel: Lönesystemens påverkan på fastighetsmäklare - en studie inom fastighetsmäklarbranschen. Författare: Eve-Linn och Nilsson Sanna MattssonHandledare: Sofia MolanderProblemformulering: "Påverkas fastighetsmäklare av provisionsbaserad lön?" "Påverkar provision mäklarens förmåga att leverera god kvalitet på sin tjänst?""Påverkar provisionen konkurrensen och arbetsmiljön på arbetsplatsen?"Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva om provision påverkar fastighetsmäklares arbetssituation och arbetsmiljö.Sammanfattning: För att besvara vårt syfte har vi i teorikapitlet presenterat relevanta teorier som ligger till grund för denna studie. Bland annat presenteras de vanligaste lönesystemen för fastighetsmäklare idag, definitionen av tjänstekvalitet, etiska svårigheter hos säljyrken, hur en god arbetsmiljö definieras och vad som krävs för att den ska vara god. Resultatet grundar sig i en enkätundersökning som skickats ut till aktiva fastighetsmäklare runt om i Sverige, där har det ställts frågor angående mäklarnas egen uppfattning om lönesystem och dess påverkan på deras yrkesliv.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är: Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där vi genomfört intervjuer med både medarbetare och ledare. Vi har utgått från fyra frågeställningar som vi besvarat med hjälp av flera olika teorier som kopplat samman med vårt empiriska material. Vår teoretiska referensram innehåller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa känsloregler att förhålla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstämning hos sina klienter. Olika sätt att hantera känslor i arbetet är bland annat att skapa distans mellan sig själv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svåra situationer.

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KällströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att få kunskap om unga vuxna som går på musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien är att de är kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, är högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade är de som konsumerar mest nöje inom alla områden.Restaurang är det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och är det nöjesom utmärker sig bland deras utgifter. Att gå ut och äta är även något som majoritetenönskar att kombinera med en föreställning när de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat år eller mer sällan, medan ett fåtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer än en gång per år. Vidare visar studiens resultat att uppväxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

The main purpose with this Master's thesis has been to through a case study investigate and analyze the music library activity at the Public Library in Lund, in order to find out according to which ideas and principals this activity is run by. It also discusses how you at the music department handle your task as intermediary of music and how well this coincides with the users expectations. To give the research more depth a special analysis has been made, assuming the perspective of the B&I-researcher Sanna Taljas' three perspectives regarding the music department. She identifies three perspectives in maintaining a music library, which she calls the general education, alternative and demand repertoire.The examination is based on an empirical research, where five librarians were interviewed and fifty users have responded to a survey, but the essay also includes a literary study carried out to explore which ideas there are regarding the music department's missions and roles in the existing literature.Librarians and the user's opinions coincide quite well. What distinguish the most are the opinions surrounding the competency of the music library.

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..