Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Sandfilter - Sida 1 av 1

Reaktiva filtermaterial för rening av rökgaskondensat från
Kiruna Värmeverk: en studie i labskala

Kiruna Värmeverk AB producerar el och fjärrvärme till Kiruna tätort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett Sandfilter före utsläpp till recipienten Luossajoki. Länsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gällande tillstånd ålagt Kiruna Värmeverk AB att vidta åtgärder för att sänka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och järnoxidtäckt olivinsand har utvärderats, i syfte att bedöma om materialen kan användas som filtermaterial.

Lokal lakvattenrening ? En utvärdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

Kväverening av avloppsvatten med hjälp av ett sandfilter : Hur val av bärarmaterial, luftningsmetod och ytbelastning påverkar nitrifikationsprocessen

Detta examensarbete utfördes under 2005 i samarbete med Nordic Water Products. Arbetetsyftade till att utreda potentialen att minska utsläppen av ammoniumkväve i avloppsvattnetvid ett avloppsreningsverk i Östhammars Kommun och på så vis begränsa påverkan avsyretärande ämnen i de närliggande vattendragen runt verket. Examensarbetet genomfördesmed ett Sandfilter anpassat för nitrifikation i pilotskala på ett litet avloppsreningsverk iÖsterbybruk.För att besvara syftet var arbetet utformat som en jämförande studie där kombinationen av tvåolika sorters bärarmaterial och två olika luftningsmetoder skulle jämföras för att undersökavilken kombination som gav den bästa reduktionen. Men då den biologiska aktiviteten i filtretinte kom igång som förväntat uppstod förskjutningar i den ursprungliga planeringen, vilketledde till att denna omformades. Momentet att byta ut bärarmaterialet lyftes bort på grund avtidsbrist och senare togs även momentet med en annan luftningsmetod bort på grund avtekniska problem.

Zinkutsläpp från biltvättar

Examensarbetet behandlar ämnet zinkutsläpp från biltvättar där arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet från biltvättarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda på hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det är att prioritera åtgärder för problemet. Dessutom har litterära förarbeten gjorts för att ta reda på hur en pH-justering kan påverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan påverka zinkutfällningen.Utvärdering har även gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lämpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och här ingår Sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlägger och beskriver även driften av biltvättanläggningar och deras reningsverk iSverige. Här ingår vilka olika tekniker som används, hur dessa påverkar miljön rent allmäntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanläggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvändning.Experimentella försök har gjorts för att bestämma hur utfällningen av zink förändras medvarierande pH i tvättvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som därmed ärlöst, är minimala i pH-området 8,6-9,2 och maximala vid låga pH-värden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

Driva tulpaner i näringslösning eller i jord :

The aim with this thesis is to make a comparison between forcing tulips in a hydroponic system and the forcing off tulips that have been planted in soil. The results are mostly based on interviews with six Dutch and one Swedish tulip forcer and the managing director at the Horticultural Research Centre, Proeftuin Zwaagdijke, in the Netherlands. There are benefits and disadvantages with both methods. Tulip bulbs planted in soil seem to get a brighter colour after forcing, compared with those forced ?in water?.

Kemisk fa?llning av sorteringsvatten

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmågan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersättning med aluminiumsulfat

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frågor besvaras:? Påverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? Påverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersättas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebär en ersättning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar råvatten från Mälaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen används aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.