Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa.

SammanfattningI denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med 201Dverktyg201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat.

Syftet med vår undersökning var att utforska föräldrars perspektiv på samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet består av 32 föräldrar från en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger på både öppna och slutna frågor för att få en bredare uppfattning av föräldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av föräldrarna ansåg att samverkan och dess former är någonting som uppskattas.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Inledning Målet "en skola för alla", känns i många avseenden avlägset. Om målet verkligen är att skapa en skola där "alla" får delta helt och fullt utifrån sina förutsättningar krävs det att alla som arbetar i skolan får det stöd och skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. Utifrån egna erfarenheter som lärare och specialpedagog i grundskolan och i särskolan har jag frågat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förändras under de två terminer som handledningen pågår. Syfte Studiens syfte är att följa och dokumentera en handledningsprocess, där pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan mellan de båda skolformerna.

AbstraktSamverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Grön Flagg är ett miljöprogram som används inom förskola och skola för hållbar utveckling. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad föräldrar har för kunskap samt hur de fått sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det går att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att få till en bättre samverkan. Metodvalet är kvalitiativt där två fokusgrupper med sammanlagt tio föräldrar från olika förskolor diskuterar frågor om Grön Flagg.  Ansatsen är hermenuetisk för att få en större förståelse för det som sker och sägs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att föräldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den är inte så detaljerad. Kunskapen de har, har de fått genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer också att det behövs mer information från förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna använda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

I syfte att förbättra elevernas attityd till ämnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktärsämnena på programmet. Därefter har vi gjort jämförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

SammanfattningStudiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är: Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun.

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens gällande deras gemensamma arbetssätt, gemensam kartläggning. Vårt syfte har varit att studera handläggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gällande arbetssättet gemensam kartläggning och belysa detta. Uppsatsens frågeställningar lyder följande: Hur ser samverkan gällande gemensam kartläggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad främjar en bra samverkan? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi använt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.