PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lÀrare och vÄrdnadshavare ser ut gÀllande skolans vÀrdegrundsarbete. Vi ville ocksÄ jÀmföra informanternas Äsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med tvÄ lÀrare samt enkÀtfrÄgor till vÄrdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide. Tidigare forskning visar att förÀldrar i stort sett Àr nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att förÀldrar Àr mindre nöjd med information frÄn skolan nÀr det gÀller sÄdant som kan kopplas till vÀrdegrund.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vÄrdas enligt lag (1991:1129) om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkstÀlls?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person Àr permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gÀllande personer som permitterats?Metodvalet Àr kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarkstre primÀra samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vÄrd och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsÀttning.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sÀgas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnÄ genom sÄdan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi Àven beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. DÀrutöver Àven att se om det utifrÄn ovanstÄende gÄr att peka ut eller identifiera nÄgra sÀrskilda framgÄngsfaktorer eller omstÀndigheter som Àr av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar pÄ att det finns flera faktorer som kan sÀgas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit Àr omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstÄr mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har pÄ sig.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Utökad samverkan eller Partnering, som det Àven kallas, utvecklades i USA i slutet pÄ 1980-talet med ambitionen att fÄ byggsektorns aktörer att i högre grad samarbeta i stÀllet för att bestÀllare och entreprenör skulle hamna i motsatsförhÄllande till varandra. I denna rapport kommer jag att beskriva vad utökad samverkan Àr för nÄgot ur ett allmÀnt perspektiv. Men jag kommer Àven att titta pÄ hur man frÄn Trafikverkets hÄll ser pÄ samverkansformen och hur erfarenheterna av detta Àr inom Trafikverket Investering Nord. Trafikverket bildades den 1 april 2010 som en sammanslagning mellan Banverket och VÀgverket. I dagslÀget pÄgÄr arbetet ute i Trafikverket för att hitta den optimala organisationen frÄn tidigare tvÄ separata verksamheter.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger pÄ att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med tvÄ personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats Àr att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur dÀr man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.  .

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..