Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med denna studie Àr att belysa vÄrdnadshavares syn pÄ förskoleverksamheten. Min förhoppning Àr att genom detta bidra till en ökad förstÄelse för förskolebarnens vÄrdnadshavare och dÀrmed frÀmja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nÄ syftet och fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes inslag av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkÀt och intervjuer. I webbenkÀten som frÀmst rörde vÄrdnadshavares attityder till förskolans lÀroplan deltog 71 vÄrdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som frÀmst fokuserade pÄ samverkan, erfarenheter och lÀroplan intervjuades tvÄ vÄrdnadshavare. Svaren frÄn webbenkÀt och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar pÄ att det rÄdde skiftande attityder till lÀroplanen och dess mÄl, dÀr lÀroplanskategorier som normer och vÀrden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder Àn barns utveckling och lÀrande.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Detta examensarbete Ă€r en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda pĂ„ eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtĂ€nkt arbete och kĂ€nna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med fĂ€rre driftstörningar.

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Studien behandlar socialtjÀnstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis pÄverkar synsÀtt och handlÀggning. Eftersom det inte finns nÄgon anmÀlningsskyldighet för socialtjÀnsten fÄr socialsekreterare avgöra frÄn fall till fall om polisanmÀlan ska göras. PÄ senare tid har det föresprÄkats att polisanmÀlan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur socialtjÀnsten konstruerar barns bÀsta, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rÀttstillÀmpningen pÄ socialkontor styrs mer av ?rÀttsliga kulturer? Àn rÀttsregler och att Àrenden om brott mot barn Àr mycket svÄrutredda och krÀver samverkan mellan myndigheter.

Att kommunicera och utifrÄn det ta initiativ och utföra en handling Àr för mÄnga barn svÄrt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsÀttning försvÄrar det oftast situationen. FörmÄgan till samspel, initiativ och handling kan dÄ behöva medvetandesgöras med hjÀlp av olika medel.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, samt att nÄ en djupare kunskap kring Àmnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nÄ samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i Àmnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av tvÄ barn som jag följt under utbildningens gÄng.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gÀller förmÄgan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestÀmd handling med FMT-metoden som medel..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Syftet med arbetet var att synliggöra MontessorilÀrares syn pÄ samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma MontessorilÀrare. FrÄgestÀllningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lÀrarna har för förvÀntningar pÄ förÀldrarna till elever som gÄr i Montessoriskola. Urvalet bestod av MontessorilÀrare som var tillgÀngliga, behöriga och verksamma.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvÀmningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvÀmning och Kramfors valdes var pÄ grund av att det Àr intressant att studera samverkan efter en intrÀffad hÀndelse. Dessutom Àr det en hÀndelse som har skett i VÀsternorrland och passade bra att studera pÄ grund av det geografiska lÀget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes dÄ den kan anvÀndas för att förstÄ strukturerna inom krisledningsgruppen.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Masonite Beams AB Àr ett företag som Àr vÀl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till frÀmst Norge, men Àven till de andra Nordiska lÀnderna. Masonite Beams behöver dÀrför skapa nya spÀnnviddstabeller för sina I-balkar med hÀnsyn till de olika nationella bestÀmmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjÀlklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjÀlklag. Samtliga aktuella lÀnder baserar sin dimensionering pÄ Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spÀnnvidden för ett HI300 bjÀlklag.