Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift.

Lärare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmälningsskyldigheten är absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstänkta fall anmäls. Syftet med undersökningen var att utifrån några lärares och en socialsekreterares perspektiv ge förståelse för anmälningsskyldigheten. Anledningen till att bådas perspektiv undersöktes låg i det faktum att lärarnas anmälningsskyldighet i stor grad påverkar socialtjänstens arbete.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med 201Dverktyg201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.

Uppsatsen har inriktats på att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser när det gäller vilka förutsättningar och hinder det finns mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts är hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma närmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem är ouppnåbara. Studien visar att förskollärarna och grundskollärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren måste övervinnas.Studien visar även att både pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgång till alla vuxna och att de får en mjukare övergång från förskolan till grundskolan.

Grön Flagg är ett miljöprogram som används inom förskola och skola för hållbar utveckling. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad föräldrar har för kunskap samt hur de fått sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det går att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att få till en bättre samverkan. Metodvalet är kvalitiativt där två fokusgrupper med sammanlagt tio föräldrar från olika förskolor diskuterar frågor om Grön Flagg.  Ansatsen är hermenuetisk för att få en större förståelse för det som sker och sägs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att föräldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den är inte så detaljerad. Kunskapen de har, har de fått genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer också att det behövs mer information från förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna använda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

The purpose with the essay was to study the school and the social welfare personnel respectively along with their perspectives and views on their collaboration in the work with socially exposed children and how the collaboration was formed.To get answers to my questions, I interviewed three teachers and three social welfare secretaries. The questions and the analysis were divided into themes: the collaboration between school and social services now and in the future, development of collaboration, and facilitation and difficulties.When analysing the interviews I found a consensus in some questions. All interviewed agreed on the importance of collaboration for the welfare of the child through continuous meetings. The relationship and dialogue between school and social services was vital. Both teachers and social welfare secretaries found it essential not to be seen as a hidden authority.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

SammanfattningFörskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett brasamarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnåstudiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter tillförskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet ärbaserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva.Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå.Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.