Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

AbstraktSamverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

I syfte att förbättra elevernas attityd till ämnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktärsämnena på programmet. Därefter har vi gjort jämförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens gällande deras gemensamma arbetssätt, gemensam kartläggning. Vårt syfte har varit att studera handläggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gällande arbetssättet gemensam kartläggning och belysa detta. Uppsatsens frågeställningar lyder följande: Hur ser samverkan gällande gemensam kartläggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad främjar en bra samverkan? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi använt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion..

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig.

AbstractThe aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007.The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level?In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level..

Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

The purpose of this thesis is to study the context that affects crisis communication through an organizational perspective. It also tries to identify factors of success and difficulties when it comes to coordinating information between governmental organizations during a crisis. Carried out as a case study of the Swedish governmental network Krissamverkan Kronoberg, the method used are source analysis and qualitative interviews with members from different organizations in the network. The results have been analyzed through Organization theory, Network theory and theory in Crisis Communication. The context that effects governmental organizations ability to cooperate during a society crisis is characterized by knowledge, understanding, utility and willingness. In addition to this a successful coordination of information should be based on resources, competence and continuity. The main problems when it comes to cooperating and coordinating during a crisis situation lies in what we would like to call organizational egoism, existential uncertainty and defensive behavior. .

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.