Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala Samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social Samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social Samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig Samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen..

Studien har skett i samarbete med Bjuvs kommun som beviljats bidrag från Kulturrådet för att genomföra RGRM i äldreomsorgen. Vår studie fokuserar på hur deltagande i RGRM-metoden upplevs av omsorgstagarna och om RGRM-metoden har någon inverkan på relationen mellan omsorgstagare och omsorgspersonal. Resultattolkningen leder fram till att deltagande i aktivitet som tillämpar RGRM-metoden, förutom bättre fysisk hälsa och ?hjärngympa? i form av koncentration, också skapar möjligheter för social Samvaro, återkoppling via musiken till tidigare minnen och känsla av tillhörighet. I fråga om RGRM-metodens inverkan på relationer så är det framförallt omsorgspersonalen som uttrycker att de får en fördjupad kontakt med omsorgstagarna..

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam Samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex.

Hjorthagen är en stadsdel som idag inrymmer 2000 invånare men i och med att området expanderar så planeras här 5000 nya bostäder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanläggning. En idrottsanläggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhälle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras föräldrar och mor/far- föräldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nämnaren fysisk aktivitet och Samvaro. Utgångspunkten för idrottscentret i Hjorthagen är platsens förutsättningar, de två platåerna, stråken, existerande fotbollsplaner och den slående utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Befolkningen blir äldre. Medellivslängden efter 65 år var 2010 21,1 år för kvinnor och 18,2 år för män. Äldre i den tredje åldern ökar vilket ställer nya krav på samhället. Social Samvaro är en faktor som gynnar äldres upplevda hälsa positivt. Syftet med undersökningen var att få kunskap om ålderspensionärers, 65 år eller äldre, upplevda hälsa har påverkats av att de börjat besöka träffpunkten i Gävle.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö få dem att leka. Leken är en viktig del i barnens liv, det är vi nog alla överens om. Menfrågan är var barnen får plats att leka i dagens allt tätare städer?Det här arbetet syftar till att undersöka om gågatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrån denna aspekt, kan förbättras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:Föränderlighet ? Barn fascineras av fysiska förändringar som väder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa känslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen får lättare att identifiera sigmed omgivningen.

"Landscapes for Spontaneous Sport" The main aim with this degree thesis is to show how planning and design of urban space can promote spontaneous sport. Public health and urban life would benefit from re-introducing the sport and physical activity in the townscape. The study can be seen as an "inspiration book" that focuses on the connection between sports and landscape architecture. The starting-point for the discussion is the fact that the spontaneous sport is on the decline and the main general question is how this negative trend could be broken. In particular the study asks how landscape architecture could promote and increase spontaneous sport. Good examples of places for spontaneous sports of different kinds are given, both from Sweden and from other countries, which have inspired a case study where I propose a redesign of a centrally located, but hardly used park in Skäggetorp, a suburb of the town of Linköping. .

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga Samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Social interaktion och känslan av att tillhöra en gemenskap är viktiga faktorer för människans välmående. För en äldre person kan interaktionen med omgivningen försvåras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, där intentionen var att underhålla kontakter i det sociala nätverket. Under en månad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda på om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga träffar och om det kunde generera en positiv känsla av gemenskap.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social Samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper.