Sök:

Sökresultat:

33 Uppsatser om Samundervisning och särundervisning - Sida 3 av 3

Sam- eller sÀrundervisning i idrott och hÀlsa : En enkÀtundersökning gjord i Ärskurs Ätta pÄ en skola i VÀrmland

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.

Synen pÄ smÄ flickors intrÀde i gymnasiet : en studie över högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs 1927 ? 1937

Den hÀr uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs mellan Ären 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för bÄde lÀrarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks Àven vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lÀrarnas attityder pÄ nÄgot sÀtt kom att pÄverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lÀrarkollegiet varoenigt i frÄgan rörande flickors rÀtt till högre utbildning. Det frÀmsta argumentet mot att tillÄta flickorna att lÀsa vid gymnasiet var den hÀvdade lokalbristen, nÄgot som Kungl.

Genusstrukturen i idrott och hÀlsa

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhĂ„llandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara pĂ„ vĂ„rt syfte anvĂ€nde vi oss av följande frĂ„gestĂ€llning: Är det sĂ„ att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hĂ€lsa i Ă„rskurs 9 och hur uttrycker i sĂ„ fall sig denna dominans? Vi valde att anvĂ€nda oss utav en kvalitativ icke deltagande (kĂ€nd) observationsmetod dĂ€r vi observerade fyra niondeklasser under tvĂ„ idrottslektioner vardera pĂ„ en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger pĂ„ Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem dĂ€r det Ă€r mannen som Ă€r kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vĂ„r undersökning visar att pojkar Ă€r tĂ€vlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar pĂ„ en stor tilltro till den egna idrottsliga förmĂ„gan men en misstro till flickors förmĂ„ga.

<- FöregÄende sida