Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

AbstractThis essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights.Fifty years ago our population almost solely comprised of ?native Swedes?.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.