Studiens syfte är att undersöka lek och Samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt Samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och Samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och Samspel.Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken.

Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om Samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i Samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de Samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur Samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring Samspel och hur de upplever att Samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns Samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.

Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i Samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller Samspel, medan min studie in båda aspekterna.Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna Samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem.

Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns Samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns Samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till Samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen Samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och Samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid Samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns Samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur Samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att Samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns Samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser Samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om Samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Barns sociala Samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom Samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala Samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala Samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i Samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta Samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär Samspel med en häst? Hur erfar flickorna Samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att Samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska Samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt Samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska Samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt Samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt Samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka Samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta Samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns Samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till Samspel.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att Samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte Samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till..

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child?s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i Samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras Samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas Samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas. .

Denna studies syfte är att studera hur Samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring Samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett Samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat Samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om Samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.