BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Anställdas och organisationers förändringsvilja och förändringsbenägenhet blir viktiga förutsättningar för att klara av en allt mer internationaliserad och hårdnad konkurrens. Den snabba utvecklingen i affärsvärlden bidrar till att det ständigt sker stora förändringar genom sammanslagningar och uppköp. I den här magisteruppsatsen undersöker vi genom en kvalitativ metod effekterna av aktörernas samspel i samband med ett företagsförvärv. Studien utgår från följande frågeställning: Hur ser aktörernas samspel ut vid ett företagsförvärv och vilka är dess effekter? Studiens syfte är att analysera aktörernas samspel och effekterna av det undersökta fallets förändringsarbete, samt att utifrån det här utreda om det finns ett behov av att förändra implementeringsstrategin vid framtida förvärv.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

Genom en empirisk studie undersöker denna uppsats på vilka sätt och i vilken utsträcking man i en svensk högstadieskola efterföljer läroplanen vad gäller elevers rättigheter till inflytande över undervisningen. Undersökningen baseras på intervjuer med både elever och deras lärare. Resultaten av intervjuerna jämförs med varandra, och mot läroplanerna Lgr11 och Lpo94. Eleverna upplever sina möjligheter till inflytande som begränsade, medan lärarna ger en lite mer positiv bild av deras samspel i den här frågan. Det framkommer även att man arbetar mycket med att öka elevinflytandet på skolan, men att man har en lång väg att vandra innan man lever upp till läroplanernas paragrafer..

Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande? implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse. Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan. Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter..

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers läs- och skriv svårigheter och självförtroende samt om självbildsuppfattningen påverkar läs- och skrivinlärning samt kamratrelationer. Syftet konkretiseras genom följande frågeställningar: Är självbilden en påverkansfaktor i kamratrelationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Är läs- och skrivsvårigheter en påverkansfaktor för självförtroendet i skolprestationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar elever med läs- och skrivsvårigheter sin skolsjälvbild mer negativt än elever utan läs- och skrivsvårigheter? Den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning visar både samband och olikheter i resultat av liknande studier. Sambanden i frågeställningarna undersöktes med kvantitativ enkätundersökning av 58 respondenter. Undersökningen av eleverna i de specifika klasserna har inte gett något underlag till att det skulle finnas något samband mellan försämrat själförtroende, för elever med läs- och skrivsvårigheter och kamratrelationer.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna.