Sök:

Sökresultat:

140 Uppsatser om Samlingar och sprćk. - Sida 10 av 10

Oren revisionsberÀttelse : - spelar det nÄgon roll?

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige Àr enligt lag tvungna att upprÀtta en Ärsredovisning, som visar hur det har gÄtt för företaget det senaste Äret. HÀr Äterfinns bland annat företagets finansiella stÀllning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberÀttelse dÀr en revisor har granskat företaget och dess rÀkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnÄr det som benÀmns rÀttvisande bild. RevisionsberÀttelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberÀttelse innebÀr att revisorn har anmÀrkning av nÄgot slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pÄlitligt företaget Àr. En oren revisionsberÀttelse kan tÀnkas bidra med svÄrigheter för företaget dÀrför formulerades problemet som följer:Hur pÄverkar en oren revisionsberÀttelse ett företags nyckeltal?UtifrÄn vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns nÄgra nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberÀttelsen och Àven vilka anmÀrkningar som gör revisionsberÀttelsen oren samt hur vanligt det Àr med orena revisionsberÀttelser.

Kamratkulturer - att tillhöra gemenskapen ur barns perspektiv (Peer cultures - to belong, childrenŽs perspective)

ProblemomrÄde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehÄller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekrÀfta, förstÄ och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrÄn barns perspektiv. Om man erkÀnner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgÄng för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmÀrksamma det barnen sjÀlva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten Àr att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

Morfologisk och kemisk beskrivning av en svensk rabarbersamling (Rheum raponticum L.) :

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns Àven i vÄra nordiska grannlÀnder Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pÄgÄtt under Ären 2002 och 2003 för att komplettera en Àldre samling.

Vi vilja vara svenskar! : Ecklesiologi och historik frÄn Svensk-finska St. Mikaels församling i Tallinn 1919-1944

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

"Tjudrad som en galen kossa" - om kvinnliga könsroller och sjukroller i Kristina Lugns poesi ur ett feministiskt och ett idéhistoriskt perspektiv

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med Àldre bildad herre. DÀremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde lÀsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej dÄ ha det sÄ bra! (2003). Hon har Àven skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

<- FöregÄende sida