Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingår i de olika delarna av Samlingen på förskolan. Den tittar även närmare på hur medvetna pedagogerna är om ämnet matematik i Samlingen samt hur det fungerar som inlärningstillfälle för barnen. Två avdelningar på olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som används för att få fram resultatet är enkätundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av Samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om ämnet matematik och endast hälften hänvisade till läroplanen på frågan om de hade en medveten målsättning inom ämnet matematik i Samlingen.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om Samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i Samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i Samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i Samlingen, dock bidrog den traditionella Samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning.

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika Samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar Samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på Samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu.

This study examines working teachers? thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators? approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations.

The inhuman element in Djuna Barnes?s works has been widely acknowledged. So far the research has, however, concerned itself primarily with animality, thus neglecting the importance of things and thingliness in her texts. In this essay I outline a new way of approaching Barnes were things are taken into account as a vital element in her literary world, using theories on prostheses, fetishes and souvenirs. In Nightwood and four of the short stories, ?A Night Among the Horses?, ?Aller et Retour?, ?Cassation?, and ?The Grande Malade?, I examine clothing, interiors, collections, statues and dolls as objects that in different ways harbour meaning, dream, riddle, memory, history, longing and desire.

Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan använda samlarkort på ett positivt sätt i värdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades på ostrukturerade observationer, med hjälp av videokamera. Den observerade barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som barnen använder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i barnens Samling berättar en egen saga.

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en Samling av barnets alster som visar på barnets framsteg. Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll.

Rapporten innefattar utvecklingen av ett nytt informations- och utbildningsmaterial för entreprenörer och nyanställda på Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Informationsmaterialet innehåller information och risker med kondenserade gaser (svaveldioxid, ammoniak och klor) och svavelsyra samt information om gaslarm, gasläckor och gasskyddsrum. Det innehåller även en Samling frågor speciellt utformade efter informationen i materialet för att underlätta inlärning av informationen. Materialet består av ett program skapat i Adobe Flash CS3. Information om ämnen och tillhörande frågor finns uppdelade i avsnitt.

En snabb överblick av räkenskapsmaterial från en Samling svenska nötköttsproducenter uppsamlat i projektet Agribeef ger en bild av en näring med bristande lönsamhet. Den svenska nötköttsproduktionen generellt har lönsamhetsproblem.Inom ramen för projektet Agribeef har material samlats in från gårdar runtom i landet. Detta material utgör underlag för denna studie. Syftet med denna uppsats är att analysera detta material och söka efter enskilda lönsamhetsfaktorer som uppvisar korrelation med lönsamhet.Genom en korrelationsanalys jämfördes utvalda faktorer. Resultatet blev att det för ungnötsproducenterna visade sig vara kostnaden för byggnader som hade starkast samband med lönsamheten.

Denna studie handlar om Samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten Samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om Samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över Samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frågor kring vad som krävs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tänka på när man illustrerar någon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av såväl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer på ämnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en Samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jämfört med att beskriva någon annans vision, hur man kan använda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra när man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att välja en tidigare illustrerad text.Illustration är ett stort ämne som är svårt att begränsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre är detta en bra introduktion..

Detta arbete undersöker skillnader i tidseffektivitet mellan beteendeträd ochHierarchical Task Network. En enklare spelprototyp av typen top-down 2D shoot-emup implementerades. Spelprototypen använder två typer av autonom motspelare så kallade botar. En bot för beteendeträd och en bot för Hierarchical Task Network. Spelprototypen mäter körtiden för varje typ av bot i sex olika situationer.

I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid Samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en Samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor.De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning..

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..