Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en Samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en Samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Bakgrund: Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. Metod: Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i Samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. ISamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om Samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i Samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över Samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om Samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på Samlingen.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i Samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera Samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom Samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns även i våra nordiska grannländer Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett inSamlingsarbete av rabarber pågått under åren 2002 och 2003 för att komplettera en äldre Samling.

The aim of this thesis was to look closer into the shelf arrangement and user behavior in a fiction collection with the municipal library in Lund as an example. The purpose was to investigate to what extent the shelf arrangement in this library is adapted to the behavior of users when it comes to searching for and choosing fiction. The study is mainly focused on the division between Hc- and Hce-classified books (Swedish fiction and fiction translated into Swedish), the special shelving of the publications of the last five years, and the genre categorization. The user behavior is primarily examined from the perspective of three search strategies; looking for a specific author or title, browsing within a genre or browsing without having a specific genre in mind. The study also deals with within which genres of fiction the users are searching and if they are looking for a book that is translated or not, new or older.

Abstract:Perennials in public areas have during the latest decades been more and more popular. This group of plants has become a more accepted komponent when creating pleasant public places, and people begin to see the functional aspects. Perennials do also give a colour- and senceexperience in a more detailed way than can be achieved with only trees and shrubs. One of the ojects of this essay is to give more examples of motives for using perennials in urban areas.Having in mind the increasing use of perennials, you can expect a growing need for better understading of how to create successfull perennial plantings. In spite of the increasing interest it is hard to find any written information in this subject.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under Samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under Samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under Samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en Samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

En ofta förbisedd aspekt inom filmkonsten är hur landskapet kan samspela med och inverka på handlingen och manifestera huvudkaraktärernas känsloliv. Uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för den roll landskapet spelar i film utifrån en detaljstudie av två personligt utvalada roadmovies; Återkomsten (A. Zvyagintsev, 2003) och The Straight Story (D. Lynch, 1999). Jag redogör för hur landskapsbilden har utvecklats ur bildkonsten sedan århundraden tillbaka, långt innan kinematografins uppkomst. Utifrån mina studier har jag utvecklat och sammanställt en Samling metoder och frågeställningar som används för att tydligare beskriva och ge svar på vilken roll landskapet spelar i de två filmerna - och som i förlängningen kan tillämpas på film i allmänhet. Undersökningen visar att det finns en mängd moment inom film för att signalera en allegorisk avsikt till publiken; vissa mer konventionella och närmast schablonmässiga medan andra är subtila och fungerar som en allegorisk beståndsdel i filmberättandet. Precis som människan präglar landskapet, präglar landskapet också människan i en slags växelverkan i de studerade filmerna. Landskap ger oss möjlighet att skapa mening i filmiska händelser och det kan symbolisera och uttrycka det som inte kan sägas i ord. Landskapet kan understryka och förstärka känslor som yttras och har förmågan att återspegla våra allra innersta subjektiva upplevelser av världen..

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.