Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

Denna uppsats behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, med vilket menas i uppsatsen män som brukar fysiskt och psykiskt våld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvän. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillämpningen av dessa som tillhör området mäns våld mot kvinnor. För en djupare förståelse beskrivs även hur det är att leva i ett våldsamt förhållande. I uppsatsen undersöks även en del myndigheters roller i fråga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskränkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nära relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jämförelse av domar från tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning legitimerade sjuksköterskor på vårdavdelningar frågar patienter om våld i nära relationer i samband med anamnesupptagning vid inläggning på vårdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för våldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvärsnittstudie. I enkätstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor från fyra olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frågade ?Aldrig? eller ?Sällan? om våld i nära relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhändertagande av våldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller läst och mindre än hälften visste var den hittades.

Våld i när relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen på mäns våld mot kvinnor. Män som brottsoffer i samband med våld i nära relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvärlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhället. Till följd av detta är det svårt att uppskatta i vilken omfattning män utsätts för våld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som består av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare används i ett konferensmaterial kring våld i nära relationer.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap.

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Relationer och sexualitet utgör grundläggande behov för alla människor men detta är något som ofta förbises av omgivningen när det gäller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet tillämpas i dagliga arbetet på boenden med särskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frågeställningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, på vilket sätt kan medarbetarnas förhållningssätt påverka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att få svar på forskningsfrågorna användes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom målinriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivå av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har använts och fyra fallstudier har gjorts på organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. Primärdata kommer från individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frågeformulär och som gjort upplevda nivåer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med beståndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till både arbetskontext och relationer, men även kortfattat vilka beteendemässiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre på eventuella utfall kopplat till PE, då dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, då det kan tyckas absolut väsentligt att på något sätt ta upp vad som är positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: Både arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivå av PE.