Sök:

Sökresultat:

1072 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 53 av 72

Rehabpiloten - en ekonomisk utvÀrdering och granskning av tidigare utvÀrderingar

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Karies i Kosovo Relaterad till Sociala BestÀmningsfaktorerer / Dental Caries in Kosovo Related to Social Determinants

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vÄrdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som pÄverkar arbetet med att förbÀttra den orala hÀlsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvÄrdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvÄrd saknas, Socioekonomiska hinder, Brist pÄ strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar pÄ följande faktorer som pÄverkar situationen för den orala hÀlsan i Kosovo. Det finns en hÀlsoplan dÀr man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till Är 2014, men den verkstÀlls inte.

Vilka aktiefonder Àr det bÀst att investera i? : En undersökning av Sverige-Asien och Rysslandfonder

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 Ären ökat kraftigt i Sverige, dÀr befolkning sÄg en möjlighet till att sÀkra upp en framtid. Dagens situation angÄende information om fonderna ser ut pÄ sÄ vis att internet har möjliggjort tillgÀngligheten, vilket kan göra det svÄrt för spararen att vÀlja bland urvalet av fonderna. DÀrmed kan valet hamna pÄ att lÄta en förvaltare frÄn en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. FrÄgan som författarna stÀller sig Àr frÄn vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna Àr mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning Àr att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat frÀmst under en femÄrsperiod och de som Àr bÀst att investera i.

Not In My Odenplan : Planering, medborgarpÄverkan och media vid planlÀggandet av framtida Odenplan

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Planeringsfasen av ett revisionsuppdrag. Skillnader och likheter mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Legitimerande respektive behörighetsgrundande fakta : En jÀmförelse mellan reglerna om godtrosförvÀrv av lösöre och sÀrskild stÀllningsfullmakt

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Trafikplanering pÄ vÀstra Sicklaön : en studie av olika aktörers inverkan och pÄverkan

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Demografiska pÄfrestningar pÄ vÀlfÀrden : Hur ska den framtida vÀlfÀrden finansieras?

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Att vila i naturen : gestaltningsförslag för en askgravlund pÄ SkogskyrkogÄrden i Stockholm

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag för en askgravlund pÄ SkogskyrkogÄrden i Stockholm.Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning och att arbeta med ett kÀnslokoncept. Det vill sÀga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstÀmning hos besökaren. Förslaget har gÄtt ut pÄ att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar kÀnslorna fridfull och omfamnande. Avsikten Àr att skapa ett förslag som fungerar med mÄnga mÀnniskors Äsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö Àr och att förstÀrka detta genom att förmedla dessa specifika kÀnslor till dem som besöker askgravlunden.UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Stockholm stad.

Lamellrandsröta i hÀsthoven :

SAMMANFATTNING Jag har skrivit om en hovsjukdom som drabbar hÀstar, den engelska benÀmningen Àr White line disease. Det finns inget korrekt namn pÄ svenska, men vi kallar det för lamellrandsröta. Den engelska benÀmningen Àr den mest anvÀnda. Sjukdomen kom in i Sverige i slutet av 1980-talet, man tror att det var via importerade travhÀstar frÄn USA. NÀr den i slutet av 1990-talet fick fart i Sverige började den ocksÄ att bli ett problem. Ambitionen Àr att fÄ en inblick i vad lamellrandsröta Àr och vad den samlade kunskapen Àr idag bland fackfolk och praktiker. Godtyckligt har jag valt ut och ringt runt och intervjuat ett antal personer som har stött pÄ detta problem, hovslagare, veterinÀrer och hÀstÀgare. All fakta som inhÀmtats har jag sammanstÀllt, men det finns fortfarande mÄnga frÄgetecken att reda ut. Ett bekymmer Àr att expertisen har sÄ varierande kunskap och syn pÄ sjukdomen. Idag vet man att det Àr anaeroba (syreskyende) organismer som orsakar rötan.

Familj, förÀldraskap och sexualitet : en kritisk textanalys av SOU rapporten, 2001: 10, "Barn i homosexuella familjer"

Den 1 februari 2003 trÀdde den lagÀndring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivförÀldrar i kraft. Inför lagÀndringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ att vad som menas med familj och förÀldraskap Àr en konstruktion. MÄlet Àr dÀrför att framhÄlla att det som antas vara neutrala fakta tvÀrtom Àr resultatet av Äsikter, normer och vÀrderingar. I anslutning till syftet har huvudfrÄgestÀllningen varit att titta pÄ hur familj och förÀldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frÄgestÀllningen har följande underfrÄgor stÀllts: hur beskrivs homosexuella familjer och förÀldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstÄ rapporten som en del av kÀrnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgÄr dels frÄn Foucaults teori om skillnad dÀr begreppen normalitet och avvikande varit vÀgledande och dels frÄn familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Attityder och fakta kring kvinnliga chefer. Köns- och Äldersskillnader

Syftet med denna studie var att studera skillnader mellan könen avseende attityder till kvinnliga chefer. Det undersöktes pÄ mellanchefsnivÄ om det fanns köns- och Äldersskillnader i attityd till kvinnliga chefer, samt om det fanns en skillnad mellan privat anstÀllda och landstingsanstÀllda pÄ mellanchefsnivÄ. Orsakerna till att det finns sÄ fÄ kvinnor pÄ toppositioner belystes ocksÄ, samt de eventuella ÄtgÀrder man kan vidta för att öka antalet kvinnor. Undersökningen genomfördes pÄ 39 mÀn och 48 kvinnor pÄ mellanchefsnivÄ. Deltagarna var jÀmt fördelade mellan landsting och nÀringsliv i sydöstra Sverige.

NĂ„ kunskap med pedagogiskt rollspel

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tÀnka, kÀnna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det Àr en metod dÀr individen trÀnar sig i att pÄ ett kreativt sÀtt uttrycka sina tankar och kÀnslor. Resultatet av detta blir ökat sjÀlvförtroende och individen blir en sjÀlvstÀndigt tÀnkande person. Jag ville prova att anvÀnda mig av rollspel, som baseras pÄ teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, Àr att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap pÄ ett djupare sÀtt för att fÄ större förstÄelse, tÀnka sjÀlvstÀndigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika Àmnen för att fÄ en helhetssyn.

En analytisk studie om gÄtan bakom framstÀllan och agerande: Do as I say, not as I do

Vi har valt att utgÄ ifrÄn ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vÄr studie Àr att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mÄl, visioner och vÀrderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. FramstÀllan och agerande Àr tvÄ komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framstÀllan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast nÄgra teorier inom ramen för handlingsteorier dÄ vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framstÀllan och agerande.

Kvalitetsverktyg för att uppnÄ förbÀttringar inom produktionsföretag : Med en fallstudie av förbÀttringsarbete pÄ AstraZeneca

I dagens samhÀlle ligger fokus pÄ att företag och organisationer ska vÀxa, vara vinstbringande samt att alltid ligga i framkant vad gÀller ledande kunskaper inom företagets verksamhetsomrÄde. Ett sÀtt för företag att stÀndigt utvecklas och förbÀttra sin verksamhet Àr att analysera verksamheten med hjÀlp av olika kvalitetsverktyg. Företagets arbetssÀtt analyseras varvid problem upptÀcks och ÄtgÀrder kan sÀttas in, med högre kvalitet och lönsamhet som resultat. Syftet med följande rapport Àr att pÄ ett lÀttöverskÄdligt vis belysa och sammanfatta olika kvalitetsverktyg företag anvÀnder i sitt förbÀttringsarbete samt att göra en jÀmförelse dem emellan. Rapporten visar Àven pÄ hur en av metoderna kan appliceras i verkligheten.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->