Den 18 februari i Är fick Sverige en negativ reporÀnta. Ett historiskt ögonblick i Sveriges ekonomiska historia. I detta arbete har vi valt att fokusera pÄ hur den kommersiella fastighetsmarknaden kommer att pÄverkas av denna hÀndelse. Den kommersiella fastighetsmarknadens rörelse Àr inte beroende av enbart en variabel utan av flera. Som i sin tur Àr mer eller mindre beroende av varandra.

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

This research is conducted on one of the world?s largest deposits - Shtokman gas and condensate field located in the Barents Sea. The development of the field is operated by the Special Purpose Company Shtokman Development AG - the international consortium of Total, Statoil and Gazprom. This research is aimed to analyze the value chain of the Shtokman project and to study the socio-economic capacity of the Murmansk region in order to examine the perspective fields of work for local companies, as well as the socio-economic potential of the region related to the gas industry that can be applied to the realization of the Shtokman project. The research is based on qualitative and quantitative data collection that involves the results of 24 semi structured interviews conducted in the Murmansk region, including the interviews with representatives of the Shtokman Development AG and the industrial committee of the Murmansk region government.

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lÀttare. Detta berodde delvis pÄ ekonomiska faktorer samt att flottans större system sÄsom pansarskepp började bli förÄldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog Àven till att system som radarn gjorde intrÄng. SjömÄlsroboten och den trÄdstyrda torpeden kunde skjutas frÄn mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lÀttare flotta. Hotet vid denna tid sÄgs som Sovjetunionen.

Problem: PÄ Tetra Pak Processing Components Àr man intresserade av att ta reda pÄ om det Àr ekonomiskt hÄllbart att utföra tillstÄndsövervakning pÄ deras homogenisator, med mÄlet att göra den mer tillförlitlig och underlÀtta underhÄll. För att ta reda pÄ detta behövs först begreppet tillstÄndsövervakning redas ut. För- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser, förÀndringar i underhÄllsarbetet, tekniska möjligheter, vad gör övriga industrin? mm Àr saker som bör utredas för att förstÄ helheten i problemet. Det saknas idag en bra överblick över vad resten av Tetra Pak gör inom tillstÄndsövervakning dÀrför bör detta undersökas för att ta reda pÄ vilka möjligheter till samordning som finns.

Mitt syfte Àr att undersöka elevers tankar om millenniemÄlen, hÀlsa och utveckling. I studien har jag utgÄtt frÄn litteratur, seminarier, forskning, rapporter, lÀroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det som Àr intressant att se Àr vilken uppfattning eleverna har om vÀrlden. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjÀlpa till att förÀndra den för mÄnga fattiga i de mindre utvecklade lÀnderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och pÄ en fallande skala.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.

Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang pÄ olika utlÀndska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men Àven genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pÄgÄtt lÀnge men pÄ senare tid har detta Àmne vÀxt enormt mycket. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse om hur vÄrt valda fallföretag har gÄtt tillvÀga med internationaliseringen. Vi vill Àven undersöka vilka problem och hinder företaget stötte pÄ under internationaliseringen.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Även utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

De centrala delarna i denna studie Àr föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade ÀganderÀtter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benÀmns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjÀlp av ett antal teorier, som frÀmst Àr transaktionskostnadsteori, agent- och ÀganderÀttsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby StÀrkelsens försÀljning har sitt ursprung i de vidareförÀdlande bolagen, vilket betyder att de innehar en vÀsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgÄr ocksÄ att de omsÀttningsbara leveransrÀtternas relativt höga marknadsvÀrde i slutÀndan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta rÄvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. EnkÀtundersökningen resulterade i att pÄvisa att Lyckeby StÀrkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsÀttningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom ocksÄ att medlemmarna i Lyckeby StÀrkelsen sÀtter ett stort vÀrde pÄ den sociala gemenskap och det kontaktnÀt som föreningen ger upphov till.

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.

SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.