Sökresultat:
1536 Uppsatser om Samhällsfarliga konflikter - Sida 44 av 103
Individuell lönesÀttning och motivation : en studie av en kommunal förvaltning och ett privat företag
Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.
Ett hÄllbart skogsbruk pÄ lika villkor : En granskning av skogscertifieringen FSC som ideologi och dess kompromisser
MÄnga intressen har lÀnge fÄtt trÀngas innanför miljöpolitikens vÀggar och det Àr Àn idag svÄrt att avgöra vilka vÀrden som ska fÄ mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förÀndrats kraftigt frÄn hÄrt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförÀndringar kom det pÄ 70-talet en kraftfull vÄg av intressen frÄn naturvÄrdens sida som stÀllde allt högre krav pÄ produktionens hÀnsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mÄngfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbÀttrad hÀnsyn i skogsvÄrdslagen krÀvdes merav flertalet intressenter, nÄgot som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömÀssiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och Är 1998 godkÀndes den första FSC-standarden. Idag Àr mer Àn 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan sÀrintressen och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett hÄllbart skogsbruk nationellt sÄvÀl sominternationellt.
Effekter av ett ledarutvecklingsprogram : En utvÀrdering
PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.
KonfliktrÀdsla : ur den konfliktrÀddes perspektiv
Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vad som menas med konfliktrÀdsla, vilka former konfliktrÀdsla kan ta och vilka strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. I artiklar och litteratur anvÀnds inte ordet konfliktrÀdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda pÄ om det bara Àr konfliktundvikande strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.
Den psykoanalytiska situationen : En fenomenologisk studie av analysandens upplevelse
Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjÀlp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar pÄ den psykoanalytiska situationens generella kÀnnetecken: den psykoanalytiska situationen som nÄgot svÄrfÄngat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den prÀglas av konflikter och motstÄnd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för sjÀlvutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande sjÀlvreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen Àr nÄgot upplösande som bryter med den vanliga livsvÀrldsupplevelsen. Den Àr nÄgot irrationellt svÄrfÄngat.
Diskrepanser och konflikter i sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta ? en tematisk analys
MÄnga lider av lÄngvarig lÀndryggssmÀrta, men fÄ erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förstÄelse av lidandet. Den lÄngvariga smÀrtan begrÀnsar individen vilket bland annat antas pÄverka sjÀlvupplevelsen. Syftet med studien var att utifrÄn en explorativ ansats erhÄlla en fördjupad förstÄelse av sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta. Halvstrukturerade intervjuer anvÀndes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.
tiden som lĂ€ker alla sĂ„r en jĂ€mförande studie mellan VĂ€stsahara och Ăsttimor
VĂ€stsahara och Ăsttimor Ă€r tvĂ„ konflikter som ofta jĂ€mförs. BĂ„de har fĂ„tt stöd frĂ„n omvĂ€rlden och ockupationerna har blivit fördömda av FN. Bara Ăsttimor har fĂ„tt en folkomröstning om sjĂ€lvstĂ€ndighet genomförd, detta trots att mĂ„nga börjat acceptera Indonesiens makt över omrĂ„det. Vi undersöker pĂ„ vilka punkter konflikterna skiljer sig Ă„t för att dĂ€rigenom fĂ„ kunskap om varför utfallet blivit olika. Vi kommer fram till att det Ă€r religionen, naturtillgĂ„ngarna och den vĂ€pnade kampen.
Medianer under trecykelavstÄndet pÄ symmetriska gruppen
Samtidighetskonflikt, Àven kÀnt under den engelska termen concurrency conflict, uppstÄr nÀr tvÄ eller flera processer försöker uppdatera samma information i en databas vid samma tidpunkt. Processen som sparar Àndringarna sist blir de Àndringar som gÀller och pÄ sÄ sÀtt kan viktigt information försvinna. Det finns flera tillvÀgagÄngssÀtt för att förhindra dessa problem med olika typer av samtidighetskontroller som kan ske i applikationen eller redan pÄ databasnivÄ via lagrade procedurer.Metoden som anvÀnds för att undersöka problemomrÄdet har utgÄtt frÄn ett praktiskt arbete med en utökning av en existerande applikation, webbutiken RoyalDesign, skriven i ASP.NET (ASP-dotnet) Web Forms. Utökningen krÀver samtidighetskontroll dÀr anvÀndaren ska informeras av eventuella konflikter. Undersökningen avser att granska hur samtidighetskontroll implementeras och hanteras i applikationen.
GrÀlsjuka svenskar : En undersökning av verbala konflikter i tvÄ svenska 2000-talsfilmer
The purpose of this essay is to highlight the conceptions that exist in school towards homosexuality. My overall essay questions are: What rules does the school have to apply concerning homosexuality? What approach do the professors have towards young lesbian women and kind of support is offered to the group? In order to answer these questions I interviewed a professor and a young lesbian female. One of the surveys that has been made, as a normative order, about heterosexuality in the last decade is known as queer theory.One of the theories that in surveys investigates homosexuality as a normative order is known as ?queer theory? and it is the one I decided to use in this essay.Inspired by feminist research, gay and lesbian studies and the poststructuralist theory, the queertheory focuses on some peoples way of organizing sexuality is privileged, sanctioned and is perceived as normal, while others are seen as deviant, abnormal and therefore unwelcome.
Konflikthantering - pedagogers upplevelser av arbetet med konflikthantering
DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.
Gruppers klimat : tankar frÄn lÀrare och elever
Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lÀrare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frÄgestÀllningarna. FrÄgestÀllningarna Àr fokuserade pÄ vad som kÀnnetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen Àr att tryggheten Àr grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lÀrarna betonade att ett gott klimat Àr avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lÀrs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan Àr att de har bra kompisar och en bra lÀrare som kan hÄlla ordning pÄ klassen, flertalet av eleverna trycket pÄ att de vill ha arbetsro nÀr de arbetar..
Ledares upplevelser av vÀrderingar i organisationen
Ett etiskt förhÄllningssÀtt anses ofta vara nödvÀndigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska vÀrden ocksÄ kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus pÄ hur ledarna i en vÀrdestyrd organisation tagit till sig och anvÀnder sin organisations vÀrderingar. Resultatet frÄn sex intervjuer visade pÄ en spÀnnvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var vÀrderingsstyrd. MÄnga intervjupersoner tog upp organisationens grundlÀggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens vÀrderingsdokument. VÀrderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begrÀnsad.
Ensamkommande barn : En studie om möjligheter och svÄrigheter personal ser i arbetet med ensamkommande barn
Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.
Hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble
Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesÀtt och attityder Àr gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka Àr de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklÀrare frÄn Norrbotten som undervisar pÄ musikskola och musikhögskola.
Sexuellt vÄld i krig: Fallet krigen i Jugoslavien och ICTY
ICTY bildades efter krigen i Jugoslavien. I uppsatsen beskrivs tribunalens bakgrund organisatoriskt och historiskt. Jag utreder Àven dels vad som faller under begreppet sexuellt vÄld enligt olika internationella organisationer som arbetar med internationella konflikter av olika slag, dels hur den jugoslaviska konflikten sÄg ut och hur sexuellt vÄld anvÀndes som del av krigföringen under konflikten jÀmfört med hur det har anvÀnts i andra fall. Jag beskriver slutligen de domar som ICTY har fÀllt angÄende sexuellt vÄld. Jag försöker sÄledes att utreda om ICTY har ökat juridisk rÀttvisa för kvinnor som har utsatts för sexuellt vÄld i krig.