Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

Sammanfattning VÄrt examensarbete undersöker vad pedagoger pÄ tre olika skolor innefattar i hÄllbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund pÄverkar deras miljöundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning. Det vi kan konstatera Àr att oavsett vilka jÀmförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansÀttningarna sÄ finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar Àven att mÄnga av pedagogerna inte har tillrÀckliga kunskaper om hÄllbar utveckling samt att de jÀmstÀller begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hÄllbar utveckling pÄverkas i större omfattning av samhÀllet och omvÀrlden samt av aktuella hÀndelser Àn av styrdokumenten.

HÄllbar utveckling handlar inte lÀngre enbart om miljöfrÄgor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram Àven kommit att inkludera  samhÀllsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hÄllbarhetsperspektiv Äterges i Lgr11. Men hÄllbar utveckling Àr ett vagt begrepp som ger tillfÀlle till subjektiva tolkningar och Àr dÀrför inte sjÀlvklart hur man utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frÄgor i undervisningen. .

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv dÀr fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslÀrarnas syn pÄ praktiska aktiviteter. Dessutom Àr samarbetet lÀrarna/fritidspedagogerna och deras syn i frÄgan ocksÄ i fokus. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrÄn en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna Àr av stor betydelse för barnens utveckling och lÀrande.

Uppsatsens syfte Àr dels att studera hur uppfattningen av begreppet hÄllbar utveckling i Enköpings kommun pÄverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förÀndras beroende pÄ vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har sÄledes varit att undersöka hur hÄllbar utveckling bÄde konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgÄngspunkten för att förstÄ detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hÄllbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjÀnstemÀn. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hÄllbar utveckling bÄde pÄverkar och pÄverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhÄllande till diskursen om hÄllbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syftet med arbetet Àr att söka förstÄ och beskriva hur formgivare förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och hur det pÄverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skÀl att ifrÄgasÀtta motiven till nyproduktion i en tid dÄ konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orÀttvisor Àr pÄtagliga. HÄllbar utveckling Àr mÄlsÀttningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hÄllbar utveckling som mÄlsÀttning i den sÄ kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhÄllningssÀtt till begreppet hÄllbar utveckling och ringa in yttre villkor för hÄllbar utveckling söktes syftet uppnÄs. Resultatet visar att begreppet rör sig i mÄnga olika former och det uppfattas personligt.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förÀndrats efter att under en period ha arbetat med hÄllbar utveckling i projektform..

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhÄllande och hur de genom egna erfarenheter definierar hÄllbar utveckling, samt att fÄ möjlighet att höra hur de arbetar med hÄllbar utveckling och miljöfrÄgor i förskolan och dÀrtill Àven hur de ser att barnen förstÄtt innehÄllet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhÄllande skiljer sig lite Ät, men en gemensam nÀmnare Àr att det till stor del ligger pÄ tankeplanet hos de flesta av dem. NÀr det kommer till barnens förstÄelse sÄ menar pedagogerna att barnen förstÄtt nÀr de sjÀlva börjar stÀlla mer frÄgor och nÀr de sjÀlva uppmÀrksammar Àmnet..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.