Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har föranlett att allt fler företag vÀljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser pÄ företagets roll i samhÀllet. Den gemensamma nÀmnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hÄllbar utveckling. Det vill sÀga en utveckling dÀr ekonomisk tillvÀxt mÄste kopplas till miljöhÀnsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hÄllbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske pÄ ett trovÀrdigt och objektivt sÀtt.

The study concentrates on which significance the pre-school?s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children?s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature.

Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjÀlper till vid matsituationen i förskolan. Studien Àr genomförd ur ett genusperspektiv dÀr Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har anvÀnts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv som en aspekt av hÄllbar utveckling. För att undersöka detta har observation anvÀnts som metod. Resultatet visar att bÄde pojkar och flickor hjÀlper till, ibland pÄ lika sÀtt och ibland pÄ olika sÀtt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad pÄ avdelningen dÀr observationerna har utförts.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och dÄ frÀmst altartavlor. Undersökningen grundar sig i tvÄ kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet Àr begrÀnsat till att beröra konst frÄn 1200-talet fram till modern tid. Metoden som anvÀnts Àr ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskÄp i de utvalda kyrkorna likvÀl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gÀllande den Àldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen pÄvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. KonstnÀrerna har fÄtt en större frihet i val av innehÄll och form pÄ konsten som bestÀlls.

Europeiska Unionens inflytande har stÀndigt ökat och med detta har en aktuell frÄga uppstÄtt, nÀmligen huruvida unionen Àr en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrÄn tvÄ tidpunkter och grundar sig i tvÄ fördrag. Den första tidpunkten Àr Maastrichtfördragets ikrafttrÀdande och den senare Àr Lissabonfördragets ikrafttrÀdande och utifrÄn dessa tvÄ tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnÄ syftet Àr en innehÄllslig idéanalys dÀr Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrÄn demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att vÀcka barns lÀsglÀdje. Det Àr av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan pÄverkas av skönlitteraturen. I vÄr litteraturgenomgÄng behandlar vi Àmnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och förÀldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra pedagogers och förÀldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade lÀrare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lÀrare, samt jÀmföra om det finns nÄgra skillnader i deras upplevelser beroende om de Àr verksamma i Är 4-6 eller Är 7- 9. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar, dels en empirisk del som bestÄr av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala omrÄden i arbetet Àr: introduktion av nya lÀrare, upplevelse av förÀldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjÀlpta av bilder. Studien belyser ocksÄ elevernas utvecklingsvÀg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling frÄn analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling frÄn att anvÀnda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frÄgar oss ocksÄ slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.