Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstÄnd, lokalisera gods utom- sÄvÀl som inomhus..

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hÄllbar utveckling, utifrÄn fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hÄllbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie lÄg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning frÀmst ser begreppet som naturvetenskpligt dÀr de i praktiken arbetade med kÀllsortering och Ätervinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssÀtt var att arbeta utifrÄn ett socialt perspektiv, dÀr undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..