Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en traditionell förskola och en med utmÀrkelsen hÄllbar utveckling. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrande för hÄllbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville Àven undersöka vilka resonemang pedagogerna pÄ respektive förskola har angÄende vilka kunskaper barn behöver lÀra sig för en framtida hÄllbar samhÀllsutveckling, samt om de anvÀnder sig av nÄgra sÀrskilda arbetssÀtt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en sÀrskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det stÄr i lÀroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Ett beslutsstödjande system Àr ett verktyg som kan anvÀndas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. AnvÀndargrÀnssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det Àr via detta som anvÀndarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svÄrigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika anvÀndargrupper samt uppgifter som anvÀndarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som Àr viktiga att beakta vid utveckling av grÀnssnitt för beslutsstödjande system. Exempel pÄ en faktor som litteraturen nÀmner som viktig Àr typ av anvÀndare.

Detta examensarbete Àr ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skÀrmaskinen som anvÀnds av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbÀttra funktionen, livslÀngden och prestandan av skÀrmaskinen jÀmfört med hur den Àr idag. Utvecklingsprocessen av skÀrmaskinen har gÄtt frÄn enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullstÀndigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsstÀlla de krav och önskemÄl som stÀlldes av företaget..

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.