Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot Àr det sjÀlvklart att alla ska bidra till ett vÀrnande om miljön och en hÄllbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hÄllbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frÄnoberoende part gör hÄllbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovÀrdig.Syfte: Syftet med fallstudien Àr att, utifrÄn en grundmodell och enutvidgad modell inom hÄllbar utveckling granska tre företags hÄllbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hÄllbar utveckling kan uppnÄs genom hÄllbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nulÀget Àr onödig..

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Springa, hoppa, klÀttra!- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Den hÀr uppsatsen tar fasta pÄ begreppet hÄllbar utveckling och dess mÄngsidiga betydelse. HÄllbar utveckling Àr en del av innehÄllet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel. Syfte med studien Àr att analysera diskurser om hÄllbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel producerade för undervisning i Àmnet geografi, Ärskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det lÀroplansteoretiska forskningsfÀltet och forskning om utbildning för hÄllbar utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn tidigare forskning om miljöundervisning, lÀromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsÀttningar i forskningsdebatten om hÄllbar utveckling.Studien Àr en diskursanalys som tar sin utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet Àr fyra förlagsutgivna lÀroböcker i geografi för Ärskurs 7-9 samt fyra sponsrade lÀromedel som behandlar hÄllbar utveckling och Àr riktade mot geografiundervisningen i Ärskurs 7-9.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.