I kommunallagen Àr det lagstadgat att kommuner och landsting Ärligen skall upprÀtta en budget som skall vara i balans, det vill sÀga, intÀkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intÀkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det mÄste finnas en mÄlmedveten styrningsprocess som syftar till att pÄverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk stÀllning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar pÄ kommunernas förutsÀttningar för att uppnÄ en god ekonomi, det vill sÀga, att uppnÄ balanskravet. För att försöka besvara syftet med vÄr uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjÀnsten i tvÄ kommuner.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden.

Marknaden för datalager har sedan mitten pÄ 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager Àr allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som Àr relaterade till analys av data mÄste göras manuellt. Det finns dock hjÀlp att fÄ nÀr det gÀller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett sÄ kallat aktivt beteende.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjĂ€nst, och riksdagen föreslĂ„rhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. PĂ„ landsbygden mĂ€rkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar pĂ„ att stĂ€nga nerstationer dĂ€r det i realiteten saknas förutsĂ€ttningen för att bi behĂ„lla en polisiĂ€r nĂ€rvaro,samtidigt mĂ„ste de ha i Ă„tanke att vĂ€rna om den enskildes sĂ€kerhet.I JĂ€mtland ligger Sveriges sjĂ€tte största kommun Strömsund. HĂ€r har antalet poliser krymptfrĂ„n 16 poliser till 10 pĂ„ ca 20 Ă„r.Hur har detta pĂ„verkat polisens arbete? Finns det nĂ„got positivt med att Ă€ndĂ„ jobba pĂ„ ettsĂ„dant litet stĂ€lle trotts att arbetsbördan pĂ„ den enskilde Ă€r stor.

Rotröta i trÀd medför stora Ärliga skador och dÀrmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nÀmnas i sammanhanget Àr 500-1000 Mkr/Är. Exempel pÄ orsaker till dessa kostnader Àr nedklassning av virke, tillvÀxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfÀllningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat pÄ ett antal stÄndorts-, bestÄnds- och trÀdvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat pÄ regioner.

MÄnga Internetrelaterade företag har den senaste tiden pÄ börser runt om i vÀrlden vÀrderats till flera miljarder kronor. Internetföretag utan vinst eller historia Àr svÄra att vÀrdera med traditionella vÀrderingsmetoder och dÀrför krÀvs andra tillvÀgagÄngssÀtt för vÀrdering. Syftet Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar vÀrderingen av Internetportaler samt att med hjÀlp av dessa faktorer försöka vÀrdera en portal. Undersökningen Àr dels teoretisk och behandlar avsaknaden av fungerande modeller för portal-vÀrdering, dels rör problemet vÄrt fallföretag, pÄ vilket vi försöker applicera de tillvÀgagÄngssÀtt vi funnit. De faktorer som Äsyftas Àr snarare antal besökare, portalens intÀkter och kostnader Àn makroekonomiska faktorer som rÀntelÀget.

Fler och fler tryckerier vÀljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det Àr mÄnga, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden Àr vÀldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit vÀsentligt de senaste Ären, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omstÀndigheter Àr valet av tryckteknik sjÀlvklart, men var grÀnsen gÄr för nÀr vilken teknik ska tillÀmpas Àr svÄrt att svara pÄ. I denna uppsats har jag försökt att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr avgörande för vilken tryckteknik som vÀljs. Analysen, som görs utifrÄn teorier om beslutsfattande, lÀgger tyngdpunkten vid vad som Àr rationellt pÄ kort sikt och fokus ligger hÀr pÄ lönsamhetsjÀmförelser.Vilket lönsamhetsmÄtt som anvÀnds vid lönsamhetsjÀmförelser Àr situationsberoende.

Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under 1920-30 talet inom amerikansk film. FrÄn början var det ett sÀtt för lÄgbudgeterade filmer att slippa köpa in rekvisita till filmerna. IstÀllet lÄnades produkter in vilket skapade en win-win situation dÀr bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrÀn pÄ 1980- talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall anvÀndas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en kÀnsla, vilket skapar en viss image för produkten.VÄrt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stÀrker ett varumÀrke eller inte.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbrÀnning och deponi och samtidigt öka andelen till Ätervinning. FrÄn och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brÀnnbart avfall i Sverige. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, Ätervinning eller förbrÀnning med energiutvinning, som Àr mest samhÀllsekonomiskt lönsam gÀllande hantering av vÀtskekartonger. De externa kostnaderna, hushÄllens kostnader och miljökostnader, Àr mycket viktiga i kalkylen.

Sammanfattningsvis kan sÀgas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader Àr en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. TyvÀrr Àr dock reglerna de har att utgÄ ifrÄn nÄgot subjektiva vilket kan försvÄra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter pÄverkas av mÄnga olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mÄtt pÄverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att pÄ ett tydligt sÀtt mÀta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bÀst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de fÄr svÄrt att visa upp för omgivningen allt de egentligen Ästadkommer.

Syfte:Huvudsyftet med vÄr uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler pÄverkar skuldsÀttningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag frÄn 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjÀlp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare anvÀnde vi oss av respektive företags Ärsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i tvÄ olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsÀttningsgraden kunde sÀkerstÀllas statistiskt.

Studien beskriver de för- och nackdelar som företag upplever med affÀrssystem som molntjÀnst. De avgrÀnsningar som gjorts Àr dels att jag valt att endast anvÀnda tre företag, dels att jag haft som krav att endast anvÀnda företag som har ett heltÀckande affÀrssystem som molntjÀnst. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod genom att göra en fallstudie dÀr jag intervjuat fyra personer pÄ tre olika företag. Syftet med intervjuerna var att fÄ en god inblick i vad de tycker att affÀrssystem som molntjÀnst har för för- och nackdelar. FrÄgorna till intervjuerna har valts ut med underlag frÄn den relaterade forskningen jag samlat in genom vetenskapliga tidsskriftsartiklar, böcker och populÀrvetenskapliga artiklar inom Àmnet samt frÄn förelÀsningar som getts pÄ det systemvetenskapliga programmet i Göteborg.Studiens slutresultat visar att respondenterna anser att fördelarna Àr betydligt fler Àn nackdelarna.

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angÄende kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer Àven att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner frÄn ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ. Kommunikation Àr framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förstÄelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpÄverkan i vÀxthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjÀlp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lÀgre miljöpÄverkan Àn befintlig transportstruktur. Det sekundÀra syftet Àr att ta fram modeller som hjÀlper företaget att ta hÀnsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som anvÀnds i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i berÀkningar av emissioner med hjÀlp av NTMCalc.Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram dÀr miljöpÄverkan uppskattades, utifrÄn dessa valdes 5 stycken ut som hade en lÀgre miljöpÄverkan Àn befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hÀnsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur mÄnga landsgrÀnser som mÄste korsas, tÀtortskörning etc. DÄ det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över ÄtgÀrder vid ett byte av transport..