Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

Kostnader för lagring av spannmÄl till djurfoder Àr en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmÄl. DÀrför Àr det viktigt att hitta ett smidigt system med god sÀkerhet gÀllande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhÄllande med spannmÄl som hÄller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i mÄnga fall leder till att spannmÄlen mÄste torkas. Torkningen Àr en dyr men sÀker metod. Med hjÀlp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lÀgga in spannmÄl snabbt och effektivt i en syretÀt slang.

Bolag ingÄr i koncerner av företagsekonomiska orsaker dÀr de kan tillförskaffa sig fördelar pÄ den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga Àn andra former av bolagsbildanden har det dÀrför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intÀkter mellan bolagen för bÀttre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring Àr det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, dÀribland att moderbolaget Àger mer Àn 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar frÀmst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en vÀldigt begrÀnsad möjlighet för grÀnsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden frÄn EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde dÀrför i flera mÄl som behandlade just grÀnsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rÀtten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur vida digitala skÀrmar Àr ett effektivt promotionverktyg, och hur konsumenternas beteende Àr relaterade till denna typ av in-store promotion. Genom en explorativ studie som genomfördes pÄ Ica Maxi Karlstad undersöktes detta fenomen med hjÀlp av ögonspÄrning och enkÀter. Med denna metod kunde författarna jÀmföra faktorer som rör köpvanor med hur stor uppmÀrksamhet som riktas mot in-store elementen i en matbutik. Viktiga slutsatser pekar pÄ att de digitala skÀrmar som undersökts inte bidrar med tillrÀckligt relevant information för att uppmÀrksammas av konsumenter. Resultatet visar ocksÄ att digitala skÀrmar Àr nÄgot som uppmÀrksammas i liten skala av uppgiftsorienterade personer.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

Vi har försökt se pÄ problemet frÄn flera olika synvinklar och inhÀmtat information frÄn olika aktörer som verkar för en sÀkrare skoterÄkning. Bakgrunden Àr att det ska vara ett nöje att Äka skoter och inte en onödig stor risk att rÄka ut för en olycka.(Nollvisionen) Vi har intervjuat poliser, försÀkringsbolag och körskola för att fÄ en bred syn pÄ skoterproblemen. För att kunna förebygga olyckor eller förbÀttra chansen att klara sig om olyckan Àr framme har vi tex. tittat pÄ ÄtgÀrder som berör flytoverall, mobiltelefon, alkolÄs eller skotrarnas hastighet. Hur ser skoterolyckorna ut statistiskt.

Syftet med studien att skapa en förstÄelse av vilka kÀnslor gravida missbrukare har utifrÄn yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill Àven se vilken hjÀlp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar Àven upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus pÄ fyra teman som Àr: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvÀrlden.

Denna rapport beskriver VisMT 2. VisMT 2 Àr en programvara som utvecklats som ett examensarbete av Daniel Peterson vid Linköpings Universitet i samarbete med organisationen NVIS (Norrköpings Visualiserings och Interaktionsstudio).MÄlsÀttningen för VisMT 2 var att skapa en enkel och kraftfull mjukvara som pÄ ett innovativt sÀtt synliggör resultat och prestanda för butiker i detaljhandelskedjor. Vidare sattes mÄlet att programmet skulle grunda sig i ett explorativt grÀnssnitt dÀr anvÀndaren kan undersöka butiksrelaterade data i bÄde spatial och temporalplanet.Programmet gavs ett grÀnssnitt med sammanlÀnkade vyer. Interaktion i en vy ger Äterkopplingar för relaterade data i en annan vy i realtid.Programmet utvecklades i C# .NET och anvÀnder Managed DirectX för att generera 3D-grafik. Det slutgiltiga resultatet uppfyller vÀl den mÄlsÀttning som skapades vid projektets inledning.

I den hÀr uppsatsen utforskas möjligheterna att hantera innehÄllet pÄ en nÀtmötesplats med hjÀlp av ett kategoriseringssystem. Systemet Àr tÀnkt att ge anvÀndaren möjlighet att till stor del anpassa nÀtmötesplatsens innehÄll efter intresse och behov. Syftet med arbetet var att undersöka om anvÀndandet av kategorisering hade varit en lÀmplig ÄtgÀrd att vidta för att öka anvÀndares engagemang. Med hjÀlp av kategoriseringen skulle anvÀndaren kanske fÄ större motivation att fortsÀtta anvÀnda sin nÀtmötesplats och eventuellt bli mer aktiv som medlem. För att undersöka detta togs en enkÀt fram dÀr 61 personer svarade pÄ frÄgor relaterade till frÄgestÀllningen.

I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 18 till 65 Ă„r, dĂ€r 30 var svenskar och 26 var tyskar. Undersökningens frĂ„gestĂ€llning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utstrĂ€ckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkĂ€t och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulĂ€r administrerades. Resultatet frĂ„n undersökningen kunde pĂ„visa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan svenskar och tyskar betrĂ€ffande Powerful Others kunde ocksĂ„ pĂ„visas.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förÀndra jordbruket i mer hÄllbar riktning genom att studera mjölkbönders instÀllning till ekologisk produktion i Halland. BÄde ekologiska och konventionella bönders syn pÄ ekologisk produktion beaktas. Genom att jÀmföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omstÀllning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omstÀllning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av bÄda grupper identifierades som det största omstÀllningshindret.

Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.

Syftet med denna studie var att med enkÀter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvÀndning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvÀndning Àr faktorer som spelar in vid kondomanvÀndning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom Àr idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sÀtt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgÀngliga Àr det viktigt att öka kondomanvÀndningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha nÄgon koppling till grad av kondomanvÀndning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvÀndning visade sig ha nÄgot samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvÀndning visade sig i denna studie inte ha nÄgon koppling till varandra.

Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som vÀxer upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. FrÄgestÀllningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara pÄ dessa frÄgor har litteratur pÄ omrÄdet och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen bestÄr av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgÄngspunkter.