Addiction Severity Index (ASI) Àr tÀnkt att anvÀndas bÄde för klientarbete pÄ individnivÄ och för forskning pÄ gruppnivÄ. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som pÄverkar anvÀndningen. Studien Àr kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in pÄ tvÄ sÀtt. TillgÄng till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil frÄn databasen ASI-Net och omfattade data frÄn elva kommuner i Jönköpings lÀn.

Rapporten handlar om ett examensarbete utfört av tvÄ studenter vid MÀlardalens högskola i VÀsterÄs. Examensarbetet gÄr ut pÄ att utveckla och konstruera ett dokument som innehÄller EASA Part M sektion A med tillhörande AMC och amendments. Dokumentet skall vara enkelt att jobba med genom att navigera i med hjÀlp av hyperlÀnkar, anvÀndning av kortkommando i PDF-programmet samt innehÄlla beskrivningar av skÀlen bakom tillförda Àndringar (amendments) av Förordningen 2024/2003. I arbetet ingÄr Àven tvÄ Guider. Den ena handlar om vÀgledning till hur man kan uppdaterar i huvuddokumentet (EASA Part M och relaterade AMC) och den andra Guiden Àr en presentation som hjÀlper till att hitta rÀtt i EASAs webbsida.MÄlgruppen Àr studenter och eventuellt flygbolag, dÀrför blev vÄr uppgift framförallt att skapa ett pedagogiskt dokument.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med detta arbete Àr att ge lÀsaren en lÀttbegriplig och sammanfattande bild av vad det innebÀr att deltaga i försöksverksamheten med villkorlig körkortsÄterkallelse med föreskrift om alkolÄs. AlkolÄset Àr ett instrument som Àr förbundet med bilens tÀndningssystem. AlkolÄset omöjliggör start och körning om det finns alkohol i utandningsluften. Detta kontrolleras genom att föraren Àr tvungen att blÄsa i instrumentet för att fÄ tÀndningslÄset att koppla ström till bilens startmotor. Under fÀrd krÀver alkolÄset efter slumpmÀssiga tidsintervaller nya prov av förarens utandningsluft, detta för att förhindra att föraren konsumerar alkohol under fÀrd.

Under de senaste Ären har det blivit allt mer populÀrt att investera pengar i sÄ kallade etiska fonder. Det Àr fonder som inte investerar i vissa branscher inom exempelvis tobak, alkohol och vapen. Begreppet etik Àr dock svÄrdefinierat och har olika betydelser för olika personer. Det Àr dÀrför upp till varje enskilt fondbolag att utifrÄn sitt eget perspektiv investera i de företag som inte anses vara oetiska av just dem.Studien Àmnar analysera de etiska fonderna pÄ den svenska marknaden och deras placeringsriktningar, för att sedan diskutera om det Àr möjligt att standardisera begreppet etik inom fondmarknaden. Syftet Àr ocksÄ att diskutera huruvida det Àr möjligt investera i en etisk fond med gott samvete.Undersökningarna som gjorts Àr av det kvalitativa slaget, och insamlandet av data har skett via litteratur, Internet, intervjuer samt tidningsartiklar.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Bakgrund: Utvecklingen av olika lÀkemedel och behandlingar har tillfört bÀttre behandlingsmöjligheter för Àldre som har lett till ett lÀngre liv. Eftersom Àldre lider ofta av olika sjukdomar konsumerar de flera lÀkemedel Àn andra Äldersgrupper. Samtidigt, kan förekomst av olika lÀkemedelsbehandlingar, som definieras som polyfarmaci, medföra en ökad risk för negativa effekter som kan pÄverka patientens vÀlbefinnande och livskvalitet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa vilka omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ i samband med polyfarmaci. Genom identifiering av omvÄrdnadsproblem kan sjuksköterskan sedan prioritera och leda omvÄrdnadsÄtgÀrder som gynnar den Àldres trygghet och vÀlbefinnande.Syfte: Att belysa omvÄrdnadsproblem relaterade till polyfarmaci hos Àldre.Metod: Arbetet har utförts som en litteraturöversikt.

Webhotellsföretaget Vildmarksdata har haft för avsikt att uppdatera den kontrollpanel somderas kunder anvÀnder för att göra instÀllningar relaterade till saker som zoner, domÀner ochepost. Kontrollpanelen har utvÀrderas efter webdesignprinciper, samtidigt som dess anvÀndarehar undersökts med hjÀlp av telefonintervjuer och webenkÀter. Studien har resulterati en rad designförslag för en ny version av kontrollpanelen, en kartlÀggning av anvÀndarnaoch insikten att en stor del av kunderna inte kÀnt till att kontrollpanelen funnits..

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som Àr uppvÀxta inom Jehovas vittnen och lÀmnat den. Informanterna Àr alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen HjÀlpkÀllans regi.  Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bredare förstÄelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och dÄ, samt vilken roll HjÀlpkÀllan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. TvÄ mÀn och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen Àr symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt nÄgra stödbegrepp.

Bakgrund: Varningsklockor ringer frÄn alla hÄll och kanter att vÀlfÀrdssystemen stÄr inför en utmaning. Det uppstÄr en svÄrlöst ekvation dÄ det finns ett gap mellan utbud och efterfrÄgan, samtidigt som vÀlfÀrdssystemens vÀrderingar mÄste upprÀtthÄllas. Denna problematik brukar benÀmnas ?det lÄngsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem dÀr efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnster överstiger utbudet.

Kvinnors alkoholberoende grundar sig ofta i en otrygg barndom. De kvinnor som senare i livet blir alkoholister har ofta blivit sexuellt utnyttjade som barn eller ocksÄ har de haft förÀldrar som sjÀlva missbrukat. Studien visar att det ligger mycket skam över kvinnors alkoholberoende. Denna studie visade Àven att kvinnor som missbrukar alkohol upplevde det som att livet förlorat sin mening. Den visade ocksÄ att det gÄr att ta sig ur beroendet..

Bakgrund: Normer och attityder relaterade till genus och kön prÀglar vÄrt samhÀlle. Genus skapar förvÀntningar pÄ mÀnniskor beroende pÄ deras könstillhörighet. MÀn och kvinnor och deras egenskaper sÀtts i samhÀllet som motsatspar med mannen som norm och överordnad kvinnan. Detta Äterspeglas i sjukvÄrden dÀr manliga arbetsuppgifter, som medicintekniska sÄdana, ges högre status Àn traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter sÄsom kroppsligt omhÀndertagande. DÄ sjuksköterskan förvÀntas vara kvinna skapas förvÀntningar kring hur sjuksköterskan bör vara och vilka egenskaper hen ska ha.

VÄld i arbetslivet Àr ett samhÀllsproblem som har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. MÀnniskan spenderar stor del av sin vakna del pÄ arbetet och upplevs vÄld i arbetslivet kan det fÄ förödande effekt pÄ en mÀnniskas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat vÄld dÀr arbetsgruppen Àr restaurangarbetare som jobbar i yttre tjÀnst med gÀstkontakt. Det Àr en grupp som vÀldigt fÄ studier Àr baserade pÄ trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till vÄld i arbetslivet sÄsom alkohol, sena nÀtter och gÀsthantering.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad de anstÀllda som intervjuas anser vara vÄld pÄ deras arbetsplats och hur det kan se ut men Àven vad det kan finnas för orsaker till vÄld pÄ deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförstÄelse dÄ denna har jobbat sjÀlv i restaurangbranschen i 15 Är vilket kan vara bÄde till en nackdel och fördel i studien.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ett företag kan arbeta med marknadsföringen av sitt varumÀrke pÄ en internationell marknad för att framgÄngsrikt upprÀtthÄlla och förmedla dess kÀrnvÀrden.I denna uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fallstudie för att ge lÀsaren en djupgÄende bild av företaget Kosta Boda och deras marknadsföring av varumÀrket pÄ den internationella marknaden. Arbetet har prÀglats av en sÄvÀl deduktiv som induktiv ansats, en kombination av dessa kan Àven benÀmnas som ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter, precist utvalda utefter deras kompetens i vÄrt valda undersökningsomrÄde.VÄr studie har visat att en bristfÀllig kontroll över varumÀrket komplicerar ett företags ambition att kommunicera varumÀrkets kÀrnvÀrden samt att detta kan leda till en förvrÀngning av dessa.  Vidare försvÄras appliceringen av marknadsföringsmixen nÀr denna hanteras av distributörer. I slutÀndan betyder kontroll kostnader vilket tvingar företag att vÀlja mellan minskade kostnader alternativt ökad kontroll..