Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen för personer i Sverige Àr tio liter starksprit perÄr och har ökat drastiskt de senaste tio Ären. Den stora alkoholförtÀringen leder till att flersjukdomar och olycksfall orsakade av alkohol pÄtrÀffa hos patienterna i sjukvÄrden. Idenna litteraturstudie belyses hur en vÄrdande relation kan skapas till patienter som liderav alkoholberoende eller missbruk i sjukvÄrden. Fördjupningsarbete utgÄr frÄnomvÄrdnadsbegreppen; Den vÄrdande relationen, Det etiska kravet och vÀrdighet. Dessabegrepp valdes dÄ de omfattar: integritet, trygghet, respekt och delaktighet som Àr viktigabyggstenar nÀr en relation till patienten skapas.

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling Àr oral mukosit som kan skapa stor smÀrta och lidande. Konsekvenserna av biverkan Àr en risk för individens möjlighet att lÀka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. VÄrdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvÄrdnadsÄtgÀrder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bÀttre livskvalitet för den drabbade. DÀrför Àr det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vÄrdvetenskaplig teori och dÀrigenom skapa en relevant omvÄrdnadsplan.Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan pÄverkade deras upplevda livskvalitet.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess pÄverkan pÄ upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstÄnd, upplevelser relaterade till emotionella tillstÄnd och kÀnslor samt upplevelser relaterade till omgivningen.Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. VÄrdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande pÄ flera sÀtt genom individanpassad omvÄrdnad och ökad patientutbildning samt Àven genom att psykologiska aspekter uppmÀrksammas och att anhöriga involveras i vÄrdplaneringen.

Historiskt sett har lövsÄgverk i Sverige haft dÄlig lönsamhet och fÄ studier över konstadsfördelningen har gjorts. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att kartlÀgga ett lövsÄgsverks kostnader och intÀkter för att kunna göra berÀkningar pÄ vilken produktion som krÀvs för att sÄgverket ska bli lönsamt.TvÄ provsÄgningar genomfördes för att fÄ svar pÄ utbytet i sÄgverkets klingsÄg respektive bandsÄg. Uppgifter om sÄgverkets kostnader och intÀkter togs fram med hjÀlp av personal pÄ sÄgverket. ProvsÄgningarna visade att sÄgutbytet i klingsÄgen var 24,3 % och 62 % i bandsÄgen. NÄgra av anledningarna till det lÄga utbytet i klingsÄgen var att endast en dimension tillverkades, brÀdor som inte höll kvalitetskraven flisades upp och att marginalerna för virkets krympning i torkprocessen var onödigt tilltagna.

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.

NÀr vÀgverket idag planerar och berÀknar vÀgprojekt Àr det en kostnadsbild som utelÀmnas. Det Àr den kostnad som trafikanterna möter under den tid dÄ sjÀlva projektet/ÄtgÀrden pÄgÄr. Denna kostnadsbild innehÄller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och dÀrmed samhÀllet Àven av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nödvÀndigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hÀnsyn till ökade externa samhÀllsekonomiska kostnader i samband med vÀgbyggen.

Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera en metod för individuell hÀlsopromotion; hÀlsoprofilbedömning. Kan det pÄvisas att denna metod fÄr mÀnniskor att Àta sundare, motionera mer, gÄ ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och fÄ en ökad upplevd hÀlsa? Undersökta grupper Àr dels en interventionsgrupp bestÄende av 99 personer pÄ ett tjÀnsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp pÄ en plastindustri i Skara bestÄende av 17 personer. BÀgge grupperna Àr slumpmÀssigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgÄtt tvÄ hÀlsoprofilbedömningar med cirka tre mÄnaders mellanrum.

Denna uppsats strÀvar efter att besvara frÄgorna: Har systembolaget rÀtt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rÀtten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör nÄgot brott mot EG-rÀtten, under förutsÀttning att de anpassas till övrig EG-rÀtt pÄ konkurrensrÀttens omrÄde. Det Àr dÀrför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis pÄ omrÄdet visar pÄ att monopolet i sig inte Àr otillÄtet utan fokus ligger snarare pÄ de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte fÄr verka diskriminerande mot utlÀndska varor.DÄ det fortfarande inte finns nÄgot avgörande i frÄgan om import- och exportreglerna strider mot EG-rÀtten, sÄ finns inget svar pÄ denna frÄga.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar pÄ hur man som ledare ska upptÀcka och agera dÄ ett beroende eller missbruk upptÀcks hos en anstÀlld pÄ arbetsplatsen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp Àmnets diskurs.VÄrt mÄl Àr inte att komma fram till en given sanning eller en lösning pÄ problemet, detta dÄ vi anser att det inte finns nÄgon. Vi anser Àmnets diskurs Àn mer komplex Àn sÄ och vÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att fÄ reda pÄ hur de intervjuade ledarna ser pÄ socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hÄllbar samhÀllsutveckling med fokus pÄ alkoholrelaterade frÄgor.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trÀdbrÀnsle i klena gallringar i norra VÀstmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet berÀknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förÀndras med transportavstÄndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet Àr beroende av storleken pÄ skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sÀnks med ett ökat skotningsavstÄnd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillÀgg för vinst. Om man bortser frÄn dessa kostnader uppgÄr kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror pÄ tranportavstÄndet, ett lÀngre avstÄnd innebÀr en högre kostnad.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Bakgrund: Alkoholberoende Àr en psykisk sjukdom med bÄde hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) Àr ett begrepp som innefattar utbildningsnivÄ, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). MÄnga olika faktorer sÄsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning Àr oense gÀllande sambandet mellan alkohol och SES.Syfte: Att kartlÀgga hur mÀnniskor med olika socioekonomiska förutsÀttningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvÄrden.Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger pÄ personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende.Resultat: KÀnsloliv och tillgÀnglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde bÄde bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion.

IKEAs mÄl Àr att deras produkter ska vara för ?de mÄnga mÀnniskorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta mÄste det vara till kostnader som folk har rÄd med.Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram ett förslag pÄ en yteffektiv lÀgenhet som kan sÀttas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lÀgenheter gör att huset tar upp mindre plats pÄ marken och dÀrför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjÀlp av detta hus kommer en jÀmförelse av kostnader för olika invÀndiga ytmaterial att utföras.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.