LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningar.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

SÄvÀl nationell som internationell forskning visar pÄ klara kopplingar mellan alkohol och vÄld. Sambandet Àr ÀndÄ problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig pÄ att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och vÄld bland mÀn. Mycket fÄ av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpÄverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frÄgor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades pÄ en enkÀtundersökning utförd av Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI). EnkÀten vÀnde sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar frÄn 1 933 elever i Äldersintervallet 15 ? 21 Är.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt sÄg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.

Introduktion: Magnetkameraundersökningar (MR) görs varje dag och i samband med ökande antal undersökningar hÀnder olyckor och tillbud. MR-undersökning innebÀr risk för patienten och anledningen till detta Àr att olika metalliska magnetiska föremÄl anvÀnds inom medicin pÄ och i patientens kropp och Àven i lokalernas utrustning. Röntgensjuksköterskan som arbetar pÄ MR- avdelning mÄste ha kunskap om patienternas och besökarens sÀkerhet för att erbjuda en sÀker vÄrd och skydda patienter mot skada eller risk. Syfte var att beskriva sÀkerhetsrisker vid MR-undersökning. Metod: Vid litteratursökning i Cinahl, Scopus och Pubmed hittades 18 fallbeskrivningar som besvarade syftet.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) Àr ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller Àr svÄra att ta fram, varför istÀllet utförliga modeller vanligen skapas för specifika omrÄden. För vÀgbelÀggningar, och tillviss del flygplatsbelÀggningar, finns utförliga sÄdana metoder, men för belÀggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsÀtta utveckling mot en bÀttre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv pÄverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr.

En lyckad social tillstÀllning Àr beroende av gÀsternas humör. VÀrden har vissa verktyg hen kan ta till hjÀlp för att behÄlla en god atmosfÀr. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten pÄ ett framgÄngsrikt vÀrdskap. Syftet med studien Àr att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan vÀrd och gÀst med avseende att skapa ett lyckat vÀrdskap.Uppsatsen Àr en litteraturstudie som har anvÀnt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i mÄttliga mÀngder gör mÀnniskor mer sociala och avslappnade.

I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.