Sökresultat:
1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 66 av 68
Data- och telekommunikationsvanor i vardagslivet : En studie med tio studenter vid Blekinge Tekniska Högskola
Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation pÄverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vÄr frÄgestÀllning hade vi tre frÄgor som vi sökte fÄ svar pÄ. Dessa frÄgor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor pÄverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. UtifrÄn intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhÀllet. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nÀtverk.
Vinna som et lag, förlora som ett lag? - En studie om socialt samspel i ett damfotbollslag
Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln
?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgÄtt en
förÀndring frÄn 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under mÄnga Är
ansetts som en manlig sport, och Àven om det finns mÄnga kvinnliga
fotbollsspelare, Àr det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi Àr bÄda tvÄ
fotbollsspelare som har erfarenhet frÄn flick- och damfotboll. Vi har spelat
för att vi har tyckt att det varit kul, men Àven för att vi som lagidrottare
har en vilja av att vinna.
Data- och telekommunikationsvanor i vardagslivet - En studie med tio studenter vid Blekinge Tekniska Högskola
Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation
pÄverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vÄr frÄgestÀllning hade vi tre
frÄgor som vi sökte fÄ svar pÄ. Dessa frÄgor behandlade vilka
kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor pÄverkar deras
vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala
IT-kommunikationen. UtifrÄn intervjuerna med studenterna sökte vi skönja
generella likheter/skillnader hos det resterande samhÀllet.
Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nÀtverk.
VÄtmarken i odlingslandskapet : en attitydundersökning bland jordbrukare i SegeÄns avrinningsomrÄde
FrÄn förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har vÄtmarkerna
spelat en betydande roll för mÀnniskans val av bosÀttning och överlevnad. Man vet
att i till exempel SkÄne och MÀlardalen Àr hela 90 % av vÄtmarkerna borta.
VÄtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av vÄtmarker
skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom Àr det sedan lÀnge
kÀnt att vÄtmarker fungerar som nÀrsaltfÀllor. Eftersom olika utslÀppsbegrÀnsande
ÄtgÀrder varit otillrÀckliga, har anlÀggning av vÄtmarker blivit en viktig ÄtgÀrd för att
minska kvÀveutslÀppet till havet.
Fram till 1960-talet dikades vÄtmarker ut med statliga bidrag för att öka mÀngden
jordbruksmark.
Lidköpings park- och vattenstrÄk
Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng- och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten. Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.
Förslag pÄ sju olika trÀd som kan ersÀtta befintliga trÀd pÄ kyrkogÄrdar
VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.
Lidköpings park- och vattenstrÄk
Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan
vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och
central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng-
och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den
har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga
mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram
detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan
utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande
restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande
riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens
karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till
grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas
inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag.
MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle,
med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ
och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten.
Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys
samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens
historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer, restriktioner samt
nulÀgessituationen utifrÄn en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.
Medverkan: lokalt engagemang för ett hÄllbart samhÀlle
Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.
Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.
GÄr det att visualisera en hÄllbar stad?
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
BostÀder för familjer med mÄnga barn i Hammarkullen
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
Westimate, ett projektverktyg för att förbÀttra tidsuppfattning och estimering
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.