Sökresultat:
1016 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 58 av 68
HÀlsa i fokus : förslag pÄ hÀlsotrÀdgÄrd i Tivoliparken, Kristianstad
Kristianstads stadspark Tivoliparken Àr centralt belÀgen och har en underbar karaktÀr och Àr en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhÀmtning frÄn den stressiga staden. Tivoliparken Àr en tillgÀnglig park, med direkt anknytning till biosfÀrsomrÄdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergÄng mellan stad och natur. Med sina anor frÄn 1800-talet tjÀnar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagslÀget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som Àr utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.
GrundlÀggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie
I Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n finns det över 1800 broar i det allmĂ€nna vĂ€gnĂ€tet och flertalet av dessa Ă€r betongbroar. Ăven om brobestĂ„ndet underhĂ„lls kontinuerligt Ă€r det ibland nödvĂ€ndigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vĂ€gstrĂ€ckningar och förbĂ€ttringar av trafiksĂ€kerheten. Dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r en stor kostnad för samhĂ€llet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att broarna byggs pĂ„ det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sĂ€ttet. Denna undersökning baseras pĂ„ studier av 15 stycken mindre plattrambroar belĂ€gna i Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n.
Ăst- och vĂ€stlĂŠstadianismen
Lars Levi LÊstadius (1800-1861) var en stor och viktig mÀnniska. Han Àr ihÄgkommen och mycket omskriven. LÊstadius var en aktiv nykterhetskÀmpe, botaniker och Àlskad prÀst. Utöver detta var han Àven den som grundade den mÀrkliga vÀckelsen omkring Är 1845 som Àn idag bÀr hans namn: lÊstadianismen. LÊstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne strÀnga man och lÀrde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.
Tuppens och Förmiddagens filosofer : Thoreau och Nietzsche och uppvaknandets filosofi
AbstractThis paper is about the philosophies created by Henry David Thoreau (1817-1862) and Friedrich Nietzsche (1844-1900). The purpose is to show the high degree of similarities between Thoreau?s and Nietzsche?s philosphy.At first glance, it seems far-fetched to suggest an affinity between them; the differences in style and choice of subjects, have most certainly contributed to the fact that very few comparisons so far have been made. There is no evidence that one experienced any influence over the other, neither writer seems to have been aware of the other. Also their different areas of use during the 20th century, may have influenced the almost total lack of search for affinity.
Third party ownership inom professionell fotboll
Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.
En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium
Syfte:
Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning.
Teori:
Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet.
Metod:
Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.
Kommunicera genom krisen : En studie om kommunikativt ledarskap och intern krishantering
Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                     Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.
Uppfattningar om hÀlsocoaching : En kvalitativ studie som belyser en grupp mÀnniskors tankar om begreppet hÀlsocoaching
Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse - En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska vĂ€rdering av SörbyĂ€ngen i Ărebro
Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr
attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal
plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr
attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande
i den fysiska miljön?
RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en
blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden.
Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck
och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till
1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser
uppfördes inom ett och samma omrÄde.
MÄltidssammansÀttning pÄ ett sjukhus i Nordnorge jÀmfört med nationella rekommendationer
SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter pÄ norska sjukhus och sjukhem Àr undernÀrda. Mer Àn hÀlften av dessa patienter gÄr ned ytterligare i vikt under tiden de Àr inlagda pÄ sjukhus. Norska riktlinjer (KosthÄndboken) för mÄltidsplanering pÄ vÄrdinstanser rekommenderar systematisk mÄltidsplanering för att förebygga och behandla undernÀring pÄ sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gÀllande mÄltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jÀmföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett ÄtgÀrdsförslag. Metod Studien Àr en tvÀrsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, BodÞ, Nordnorge. Samtliga huvudmÄltider i de tvÄ huvudkosterna (NÞkkelrÄdskost och Energi- og nÊringstett kost) nÀringsberÀknades och jÀmfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhÀmtades med intervju av kökspersonal.
LÀttlÀst - om eleverna sjÀlva fÄr vÀlja? : En undersökning om vilken text elever föredrar och varför
 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Ăr lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.
HĂ„ller PPP i Ăstersjöns handelsomrĂ„de?
Ăstersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de lĂ€nder som angrĂ€nsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att faststĂ€lla deras vĂ€xelkurs har mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nt sig av olika myntfot sĂ„som till exempel guldmyntfoten dĂ€r valutans vĂ€rde bestĂ€mdes utifrĂ„n vĂ€rdet pĂ„ motsvarande mĂ€ngd guld vilket innebĂ€r att vĂ€xelkurserna var fasta. UtifrĂ„n guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft Ă€ven i andra lĂ€nder vilket innebĂ€r att en vara ska kunna köpas för samma mĂ€ngd av valutan oavsett om det Ă€r inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gĂ„nger, bĂ„de för kort och lĂ„ng sikt, med fĂ„talet lĂ€nder till ett större antal.Denna studie anvĂ€nder sig av teoriernas grundidĂ© och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form hĂ„ller för Ăstersjöns handelsomrĂ„de.
Space Syntax ett sÀtt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie pÄ Frihamnen i Göteborg
SAMMANFATTNING Norra Àlvstranden har sedan industrialiseringen pÄ 1800-talet varit ett omrÄde för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin hÀr gÄtt frÄn framgÄng till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet pÄbörjades arbetet med en omvandling av norra Àlvstranden frÄn varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,sÄsom verksamheter,bostÀder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen Àr en etapp som Ànnu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra Àlvstranden samt mellan norra Àlvstranden och centrala delarna pÄ Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förÀndringarna pÄ norra Àlvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krÀvs gena,sÀkra och effektiva strÄk som binder samman stadsdelarna.
GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden
Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att
kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.
Prinsessan och lusten : En kvalitativ studie om hur kvinnors sexualitet skildras i livsstilsmagasin
Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                     Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.