Sökresultat:
1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 58 av 68
MÄltidssammansÀttning pÄ ett sjukhus i Nordnorge jÀmfört med nationella rekommendationer
SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter pÄ norska sjukhus och sjukhem Àr undernÀrda. Mer Àn hÀlften av dessa patienter gÄr ned ytterligare i vikt under tiden de Àr inlagda pÄ sjukhus. Norska riktlinjer (KosthÄndboken) för mÄltidsplanering pÄ vÄrdinstanser rekommenderar systematisk mÄltidsplanering för att förebygga och behandla undernÀring pÄ sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gÀllande mÄltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jÀmföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett ÄtgÀrdsförslag. Metod Studien Àr en tvÀrsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, BodÞ, Nordnorge. Samtliga huvudmÄltider i de tvÄ huvudkosterna (NÞkkelrÄdskost och Energi- og nÊringstett kost) nÀringsberÀknades och jÀmfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhÀmtades med intervju av kökspersonal.
LÀttlÀst - om eleverna sjÀlva fÄr vÀlja? : En undersökning om vilken text elever föredrar och varför
 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Ăr lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.
HĂ„ller PPP i Ăstersjöns handelsomrĂ„de?
Ăstersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de lĂ€nder som angrĂ€nsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att faststĂ€lla deras vĂ€xelkurs har mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nt sig av olika myntfot sĂ„som till exempel guldmyntfoten dĂ€r valutans vĂ€rde bestĂ€mdes utifrĂ„n vĂ€rdet pĂ„ motsvarande mĂ€ngd guld vilket innebĂ€r att vĂ€xelkurserna var fasta. UtifrĂ„n guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft Ă€ven i andra lĂ€nder vilket innebĂ€r att en vara ska kunna köpas för samma mĂ€ngd av valutan oavsett om det Ă€r inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gĂ„nger, bĂ„de för kort och lĂ„ng sikt, med fĂ„talet lĂ€nder till ett större antal.Denna studie anvĂ€nder sig av teoriernas grundidĂ© och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form hĂ„ller för Ăstersjöns handelsomrĂ„de.
Space Syntax ett sÀtt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie pÄ Frihamnen i Göteborg
SAMMANFATTNING Norra Àlvstranden har sedan industrialiseringen pÄ 1800-talet varit ett omrÄde för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin hÀr gÄtt frÄn framgÄng till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet pÄbörjades arbetet med en omvandling av norra Àlvstranden frÄn varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,sÄsom verksamheter,bostÀder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen Àr en etapp som Ànnu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra Àlvstranden samt mellan norra Àlvstranden och centrala delarna pÄ Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förÀndringarna pÄ norra Àlvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krÀvs gena,sÀkra och effektiva strÄk som binder samman stadsdelarna.
GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden
Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att
kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.
Prinsessan och lusten : En kvalitativ studie om hur kvinnors sexualitet skildras i livsstilsmagasin
Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                     Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.
En orovÀckande framtid : En litteraturstudie om klimatförÀndringars pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer
Denna studie syftade till att undersöka klimatförÀndringens pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer, dessas betydelse som vattenresurser och vad det har för konsekvenser för mÀnniskorna som bor i dessas nÀrhet. GlaciÀrer tÀcker idag cirka 10 % av jordens landyta och finns pÄ alla vÀrldens kontinenter. Dessa glaciÀrer bildar smÀltvatten som sedan strömmar ut och blir till en viktig vattenkÀlla för mÀnniskor som bor i deras nÀrhet. BergsglaciÀrer stÄr idag inför stora klimatförÀndringar,av bÄde naturliga och antropogena orsaker som bl.a. beroende pÄ ökning av vÀxthusgaser i atmosfÀren.
Beslutsfattande i extrema miljöer : En studie om hur GrupptÀnk, Riskhantering och Eskalerande engagemang pÄverkar beslutsfattandet i extrema miljöer
Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.
TrÀdgÄrd - en angelÀgen frÄga : Carl Adam von Nolcken, Jordberga gods och trÀdgÄrdskulturens frÀmjande i SkÄne 1834-1857
Baron Carl Adam von Nolcken was born in 1811. In 1834 he took over Jordberga Estate
in the South of SkÄne from his father. The estate remained in his possession until his death in 1857. von Nolcken was interested in agriculture and horticulture from an early age and attended the newly started Institute of Agriculture, Degeberg in VÀstergötland in the early 1830:s. At Degeberg, von Nolcken learnt all about modern farming methods, which he put into practice on his own estate.
von Nolcken was one of the persons who during the mid 19th century worked intensely to
develop horticulture and the art of gardening in SkÄne.
VÄrdtrÀd - vÀl avvÀgda val :
Sammanfattning
Jag har förmÄnen att Àga en trÀdgÄrd anlagd 1917-18. Nu börjar Äldern ta ut sin rÀtt och det Àr hög tid att göra nÄgot för att föryngra trÀdgÄrden. HÀr fann jag Àmnet till mitt examensarbete: Hur kan jag som landskapsingenjör agera i den hÀr sortens sammanhang för att det skall bli ett bra resultat? Ska jag försöka Äterskapa nÄgot som var, eller kan jag tÀnka nytt? Hur tÀnkte den som en gÄng anlade platsen? Varför gjorde han/hon som han/hon gjorde och vad innebÀr det för mig? Hur viktigt Àr det att försöka knyta an till platsens estetik och historia? Och sist men inte minst ? vilka tekniska och biologiska/ekologiska aspekter Àr viktiga att ha koll pÄ i sammanhanget?
Efter att ha gjort svÄra, men samtidigt nödvÀndiga, avgrÀnsningar blev till sist syftet med det hÀr examensarbetet att se nÀrmare pÄ fenomenet vÄrdtrÀd; bÄde historiskt och idag. Med avstamp i en litteraturstudie har jag sedan skissat pÄ och kommit fram till förslag Ät fem platser som idag har vÄrdtrÀd eller trÀd med en sÄdan placering och ett sÄdant utseende att de kan rÀknas som vÄrdtrÀd.
Vegetation som stadsbyggnadsstrategi : utforskande av vegetation som generativ kraft och strukturerande ramverk i Bordeaux och Malmö
Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk
dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess.
Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen
och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen
sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr
man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur
till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux,
intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst
litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala
dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk
i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen
genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten
till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i
Bordeaux.
Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö
genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.
SjösÀnkningen av HjÀlmaren : I ett nutida perspektiv
HjÀlmarens vattenyta sÀnktes med 1,5 meter mellan Ären 1878 och 1888. Det var ett steg för att öka den produktiva Äkermarken, som det var brist pÄ i Sverige i slutet av 1800-talet. Resultatet blev hÀpnadsvÀckande artontusen hektar odlingsbar Äkermark. Efter nÄgra Är mÀrktes att all mark inte gick att odla och att markytan sjönk. De nÀringsrika mulljordar som odlade upp har sedan dess sjunkit cirka en meter.
Svenskt julfirande : En studie av bilderböcker utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
Kandidatarbetets syfte Àr att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framstÀlls i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framstÀlls i bilderböcker med olika tidsmÀssiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ÀmnesomrÄdet. De bilderböcker som valdes Àr: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrÄgor Àr: ?Hur framstÀlls julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framstÀllningarna?? och ?Hur förhÄller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande frÄn slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.
Svensk militÀr sjÀlavÄrd : Den svenska militÀra sjÀlavÄrdens organisation 1892-2008 samt en komparativ studie av FÀltandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008
Syftet med uppsatsen Àr dels att beskriva hur sjÀlavÄrden varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fÀltandaktsböcker under denna period utifrÄn vad de innehÄller och vem de vÀnder sig tilloch om de förÀndrats över tid.Metoden som har anvÀnts Àr 1) litteraturstudier av den militÀra sjÀlavÄrdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt pÄ perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fÀltandaktsböcker, vad gÀller innehÄll ochvem boken vÀnder sig till. Samt om det skett nÄgon förÀndring över tid i de tre fÀltandaktsböckerna utifrÄn innehÄll ochvem de vÀnder sig till.1900-talets militÀra sjÀlavÄrd och dess organisation har prÀglats av en diskussion om dess berÀttigande inom försvaret ochhur den i sÄ fall ska utformas. Den har pÄverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militÀra sjÀlavÄrdens har efterfrÄgats men inte fÄtt nÄgot konkret uttryck, utan det Àr Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militÀra sjÀlavÄrdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.FÀltandaktsböckerna Àr tydligt prÀglade av det samhÀlle som de finns i. 1893-Ärs fÀltandaktsbok reflekterar vÀckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.
Mötets möjligheter
MÄnga intressen har lÀnge fÄtt trÀngas innanför miljöpolitikens vÀggar och det Àr Àn idag svÄrt att avgöra vilka vÀrden som ska fÄ mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förÀndrats kraftigt frÄn hÄrt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförÀndringar kom det pÄ 70-talet en kraftfull vÄg av intressen frÄn naturvÄrdens sida som stÀllde allt högre krav pÄ produktionens hÀnsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mÄngfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbÀttrad hÀnsyn i skogsvÄrdslagen krÀvdes merav flertalet intressenter, nÄgot som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömÀssiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och Är 1998 godkÀndes den första FSC-standarden. Idag Àr mer Àn 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan sÀrintressen och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett hÄllbart skogsbruk nationellt sÄvÀl sominternationellt.